Göteborgsposten – 24 mars 1873, sida 1

Göteborg d. 24 mars 1873. Väderlekstelegrummet af gårdagen från pariserobservatoriet till härv. handelsförening meddelade, att i allmänhet rådde måttlig eller frisk vind mellan SO. och SV. I Engelska Kanalen var lugnt. Göteborgs läraresällskap fortsatte i lördags diekussionen rörande den k. propositionen i läroverksfrågan. Lektor Lindeberg inledde samtalet genom att erkänna, att de föreslagna afslutningarne verkligen innebure ett framåtskridande, trodde också, att realliniens borttagande vid en del läroverk i förening med upprättandet af särskilda realskolor skulle gagna realundervisningen, men kunde ej gilla tyskan såsom grundläggande språk, ej heller, att naturvetenskaperna blifvit, enligt tal:ns mening, i icke ringa mån tillbakasatta. Lektor Blomstrand ogillade äfven afgjordt tyskan såsom grundläggande språk, men erkände en del förtjenster i den k. propositionen. Rektor MWinkrantz ansåg det k. förslaget föga följdrigtigt, då det ej uppstälde ett enda mål för elem. undervisningen utan flera. Staten behöfde vetenskapsmän, som kunde tränga tillbaka till vår bildnings förutsättningar, och derför fordrade tal:n skolor för hufvudsakligen klassisk och rent vetenskaplig underbyggnads meddelande; den behöfde äfven män, som kunde föra den framåt i ekonomiskt afseende, och derföre behöfde vi särskilda realskolor, som i detta hänseende kunde göra oss oberoende af utlandet, och sådana skolor behöfdes i ännu större antal. Slutligen behöfde staten medborgare i allmänhet och för deras bildning folkskolor, som hade att meddela det ofta nödvändigaste för det allmänna praktiska lifvet. Talen erkände dock, att det k. förslaget egde fiera framstående förtjenster. Lektor Sundström instämde med den föregående talaren deri, att det varit godt, om realskolan och den? klassiska kunnat helt och hållet åtskiljas. Ansåg för öfrigt, att det länge öfverklagade förhållandet, att undervisningen för det stora antal barn, gom icke är i tillfälle att fullständigt genomgå skolan, icke vore nog praktisk, enär barnen, då de utgå i det praktiska lifvet, ej kunde använda sina i skolan inhemtade, ganska ofullständiga kunskaper, borde afhjelpas. I de flesta af Europas kulturlander hade man sökt afbjelpa denna brist genom särskilda slags skolor, borgareeller (lägre) realskolor, 3 eller 5-åriga, i hvilka bibringades ynglingarne bland annat grunderna at bushållningslära, at handelsvetenskaperna med indegrepp at varukännedom och bokhålleri, vidare använd mekanik o. s. v. Ansåg det visserligen vara en stor förtjenst i det nu föreliggande förslaget, att vissa kursafslutningar inom de lägre stadierna af skolan blifvit bestämde; men trodde cj, att bristen en för det prakt. lifvets behof mera afsedd undervisning dermed kunde till fullo afbjelpas. Detta torde ej kunna ske, utan att, på sätt komiterade föreslagit, särskilda 3eller 5. åriga realskolor inrättades, i hvilka undervisningen vore från början mera afpassad för det praktiska lifvet. Det högre läroverket, såväl realskolan som det klassiska, borde såsom ett organiskt helt från hörjan till slut ordna undervisningsplanen efter det lägsta och egentliga målet. I detta afseende hade komiterades förslag företräde framtör det i fråga varande. IIr Hedlund erkände, att staten och kyrkan behöfde embetsmän, och att skolor måste bekostas för dessas bildning, men erinrade, att anlagen i allm. icke vore så tidigt utbildade, att man kunde från början af skoltiden bestämma barn för en viss lefnadsbana. Det klassiska språket hade för öfrigt fått alldeles tillräckligt utrymme, och det vore i främsta rummet dock hvarje skolas uppgift att bilda goda medborgare, och denna fordran syntes tal:n beaktad i den k. propositionen. Deremot ville tal:n anmärka såsom ett misstag, att tyskan skulle blifva grundläggande språk: modersmålets vore det enda NPA 2L2—————— EET EE EA