Göteborgsposten – 19 mars 1873, sida 2

Frän Hufvudstaden. Landtbruksakademien hade i måndags sammankomst, hvarvid förekommo till öfverläggning de dertill bestämda frågor och hvarom vi efter Dagbl. meddela följande: Den första af dessa hade följande lydelse: I hvad mån kunna jordanalyser blifva till gagn för det praktiska jordbruket? Och hviika bland jordens beståndsdelar böra vid en dylik analys företrädesvis bestämma, om den samma i allmänhet skall motsvara sitt ändamål? Den förste talaren i ordningen, generaldirektören Berlin, erinrade om den utsträckning, jordanalyserna på 1840 och 1850 talet vunnit, sedan Liebig kullkastat den dittills antagna satsen, att växternas näring uteslutande berodde af humus, samt visat, att jordens ötriga beståndsdelar derull bidrogo. En mängd omständigheter hade emellertid snart till följd, att dessa analyser kommo i vanrykte hos den praktiska jordbrukaren. De svårigheter, som den tidens kemister ej kunnat öfvervinna, qvarstå ännu till större delen, ty för bedömande at jordens fruktbarhet fordras ej blott att veta, af hvilka beståndsdelar hon består, emedan åtskilliga andra moment inverka på hennes kratt att gifva växterna näring, t. ex. dess förmåga att bibehålla vatten. Jordanalysens praktiska betydelse inskränker sig ännu endast till att konstatera näreller frånvaron af vissa ämnen, men den bör derför ej förkastas, enär den i en framtid kan lemna värderika resultat i fråga om användandet af olika slags gödningsåmnen. Lojtnant von Post ansåg deremot denna analys af stort gagn för jordbruket, så vida den nemligen ställdes på en riktig ståndpunkt och undersöknivgarne finge till ändamäl att befordra kännedom om så väl alfvens beskaffenhet, eller den s. k. jordmånen, som matjordens lämplighet för olika växter, sättet tör den sammas förbättrande m. m. Dylika analyser blifva allt mer och mer behöfliga i synnerhet vid nyodlingar och medföra den största nyttan, om de af den kunnige jordbrukaren sjelf verkställas. — Profesgor Bergstrand redogjorde för orsakerna till de mindre lyckliga resultat, jordanalysen hittills lemnat för det praktiska jordbruket, och upplyste, att kemien väl kunde besvara frågan: hvilka jordförbättringar böra vidtagas för att öka en jords fruktbarhet? men att kemisten ej nöjaktigt kan redogöra för, hvilka gödningsämnen, som böra användas, eller i allmänhet bestämma, om en jord är gödslad eller icke. I anledning af den andra frågan: Hvilket inflytande utöfvar den odlade jordeus fysiska beskaffenhet på växtligheten så väl i allmänhet som i afseende på olika växtslags fordringar? redogjorde hrr Bergstrand, Berlin och von Post samt k. sekret. Odelberg för det stora inflytande, som jordens afdikning, ordentliga bruk, väderleken m. m. utöfvar på växtligheten, och i afseende å den sista frågan: Huru hafva verkningarna af olika artificiela gödningsämnen visat sig på olika jordmåäner samt för olika kulturväxter? lemnades flere intressanta upplysningar. — K. M:t har, på framställning af direktionen för lärarinneseminarium, tillåtit att med tillsättandet af den efter lektor Norrby lediga lektorsbefattningen i kristendom må få anstå, till dess direktionen hinner utarbeta och regeringens pröfoing underställa förslag till nytt reglemente för seminarium och normalskolan