Göteborgsposten – 17 mars 1873, sida 2

fal:kningarns utförts, har varit så stor, att de firmor, hvilkas underskrifter förfalskats, i flera fall knappast kunna skilja mellan den falska namnteckningen och sin egen. Allt bestämdare blir den öfvertygelsen i England, att Plimsoll med sitt angrepp mot samvetslösa skeppsredare blottat en samhällskräfta, eom sträckt sina förskämmande verkvingar längre än någon kunnat tro. Nästan alla tidningar äro ense om att Plimsolls påståenden stödja sig på okestridliga fakta och att de missbruk, som han omtalar, verkligen förefinnas. Plimsolls bok Om Seamen är derför en stor politisk händelse, hvars verkningar äro jemförliga med lord Shaftesburys korståg till förmån för de barn, som begagnades i fabrikerna och i grufvorna och voro alldeles värnlösa mot föräldrars och arbetsgifvares penningbegär. Kurfurstens af Hessen ene son har i Wien gjort sig saker, berättas det, till snygga bedrifter. Eftersom fadren icke försåg honom med tillräckliga medel till förande af ett lif i Wien som en grand seigneur, fann han på den utvägen att göra i husköp. Han köpte på kredit det ena huset efter det andra och sålde dem sedan till underpris mot kontant, sålunda erhållande en tid pennipgar till att lefva gladeliga på. Men en dag skulle han sjelf betala en sådan hussäljare — och nu ramlade hela grannlåten. Den höge herren måste lemna Wien och begaf sig till sin far i Prag. Men exekutorerna följde honom hit och ville verkställa utpantning hos honom. Fadren förklarade sakerna vara hans och ej senens; men som han icke hade något lösöre-köpebref att förete, så utförde exekutorerna sitt uppdrag. Kurfursten får väl till sistone betala. Vi skulle kunna ansenligt öka denna lista på moderna bedrägerier och brott; men vi inskränka oss för dagen till ofvanstående, tyvärr öfvertygade att snart skola nödgas återkomma till all denna uselhet. Namnet Stroussberg börjar åtminstone åter ljuda i domstolsannalerna.