Göteborgsposten – 17 mars 1873, sida 1

egde rum. Denna fråga gällde statens bortglömda fordringar hos Höganäs stenkolsverk. År 1830 utfärdade styrelsen för rämnde stenkolsverk, som eges at ett bolag, lika som nu, en förbindelse, ställd till riksgäldskontoret, hvari bolsget utfäste sig att å långt förut till verkets bedritvande erhållna lån, uppgående till nära 200,000 rdr banko, till statsverket erlägga en successivt stigande ränta, då bolagets årsvinst på stenkolsverket uppgick till ett visst angifret belopp. Men deuna förbindelse har helt och hållet fallit i glömska både hos riksgäldskontoret, statsvevisionerna och rikets ständer, tills stenkolsfrågan förlidet år behandlades i en här utgifven broschyr, i hvilken de stora understöd, som staten lemnat Höganäs stenkolsverk omnämndes. och föranledde statsrevisorerna att om saken söka underrättelser i riksgäldskontoret. Der upplystes då, att den otvannämnda förbindelsen icke kunde återfinnas och att icke heller några inbetalningar på grund af densamma egt rum. Då förbindelsen icke förnyats, eger den, äfven om den skulle återfinnas, intet värde; men då bolaget 1829 enhälligt afgifvet bestämda förklaranden till riksgaldskontoret, med hvilket öfverenskommelse då träffats om länets förräntande under vissa vilkor, så kan fråga uppstå, om ej ett sådant ömsesidigt aftal i alla fall träffats, som hvarkon är underkastadt preskription eller kan af endera kontrahenten ensidigt brytas, och derföre bar riksgäldskontoret, enligt statsutskottets förslag, nu af riksdagen bemyndigats att bevaka statens rätt gentemot IIöganäsbolaget. Det är otvifvelaktigt, att ingen enda af dotta bolags nuvarande egare egt ens den allägsnaste aning om statens eventuella fordran hos bolaget, förr än den frågan i fjor blef väckt.