öfvertaga den fallande Eliasmanteln. Frågan om en vicepresident eller ett consortium, ett triumvirat, måste derför snart åter komma på dagordningen. Times pariserkorresp. säger sig hafva för någon tid sedan haft ett samtal med Thiers sjelf angående denna sak och tillsport honom, hvarför han icke utöfvade sitt stora inflytande öfver aationalförsamlingen för att få en v. presideut utnämnd. Thiers svarade: Jag vill ej dela makten. Korresp. anmärkte, att i Amerika t. e. fråga ej var om, att vice presidenten delade eller på något sätt inkräktade på presidentens makt. Han var helt enkelt den utsende efterträdaren, i händelse presidenten skulle dö under sin maktperiod. Korresp. insåg visserligen, att det systemet ej skulle kunna införas i Frankrike, der v. presidenten genast skulle söka att skapa sig ott parti för att börja intrigera mot presidenten, åtminstone skulle presidenten misstänka det. Ettersom det således ej kunde bli fråga om en person som efterträdare, sporde korresp. hvilka personer presidenten ansåg, att makten skulle under en vies eventualitet tillfalla. Han nämnde då som sina gifna efterträdare: v. presidenten i ministerrådet Dufaure, nationalförsamlipgens president Gråövy och armns öfverbefälhafvare marskalk Mac Mahon. Korresp. tillägger, att detta triumvirat onekligen skulle under närvarande omständigheter vara det bästa, man kunde få. Dufaure skulle ivgifva förtroende bland de konservativa. Näst Thiers fiones det ingen, som så beherrskar församlingen som han. Vida mera bitter och satirisk än sin ledare, är han mera fruktad i debatten af sina fiender, och han är i sjelfva verket sannolikt den ende man i församlingen, som Thiers icke skulle våga att göra sig af med, emedan han ej skulle töras att ha honom i oppositionen. Hans stora fel är dock, att han endast är tre eller fyra år yngre än Thiers sjelf. Såsom kollega till Dufaure skulle man svårligen kunna finna någon mera lämplig än Gråvy. Två år i församlingens presidentstol hafva gifvit honom god erfarenhet om de elementer, af hvilka hon är sammansatt, så att han af alla är den lämpligaste att inverka på och förstå henne. Hans välkända liberala åsigter skulle göra honom lika acceptabel för venstern, sem Dufaure skulle vara det för högern. Det militära elementet skulle lämpligt representeras. af Mac Mahon, hvilken är den ende man inom armen, (hvars inflytande öfver densamma är oinskränkt. Det är möjligt, att en dylik efterträdarekombination skall snart komma på dagordningen.