Göteborgsposten – 12 mars 1873, sida 1

Hen var nu omkring tretioåtta år gammal, men såg tio år yngre ut. Hans hår ver svart och glänsande, hans mörka ögon hade ett egendomligt, man skulle nästan kunna säga sammetslent uttryck. Han var en favorit i salongerna, och det ver underligt, att han ännn ej var gift. Lord Waldemar hade uttalat den åsigten, att Darrel Moer väntade på att komma i besittning af Waldemartiteln för att göra ett bättre parti. Vare dermed huru som helst, så hade Moer under de förflutna aderton åren haft ett helt tjog kärleksförbindelser, men ingen af dessa hade varit nog stark att förmå honom till giftermål. Han brukade sjelf jemföra sig med fjärilen, som flyger från blomma till blomma, och han sade ofta, att han ämnade gifta sig framdeles, men hade ännu ej gjort sitt val. Under tre månader hade Darrel Moer för det mesta vistats hos en vän, egaren af Lynshire Place, ett landtställe i närheten. Han var djupt betagen i Honor Glint, ) Forts. fr. N:o 58.