Göteborgsposten – 10 mars 1873, sida 1

ALU —y jgssss Av ÖHRN — -— ä3BkK——— I det af K. M:t angifna förslag till lag om ricets mynt, hvilken lag innehåller 17 Så, föreslås ). a.: att guld ensamt skall vara värdemätare; — itt enheten för rikets myntvigt skall vara det franska grammet; — att räkneenheten skall kallas krona och delas i 100 öre; att af guld skola två hufvudmynt präglas, det ena å 10 och det andra å 20 kroaor; — att guldmyntet skall präglas af myntguld som är legering af 900 vigtdelar fint guld och 100 vigtdelar koppar; — att till skiljemynt skall användas dels silfver, legeradt med koppar, dels brons; — att af silfver skola präglas myntstycken å 50, 25 och 10 öre samt af brons å 5, 2 och 1 öre 0. s. v. Ifråga om ofvergången till det nya myntsystemet föreslås, att från och med den 1 Januari 1875 alla offentliga räkenskaper skola föras efter det nya myntsystemet. För Kamrarnes lördagsplena redogör A.Bl. för samma dag på följande sätt: . Kamrarne ha hufvudsakligen sysselsatt sig med behandlingen af statsutskottets utlåtande rörande regleringen af utgifterna å riksstatens sjerde hufvudtitel, eller lanatförsvarsdepartemen tet, hvilket i sin helhet hann af Första kammaren afgöras. Samtliga betänkandets punkter blefvo af kammaren godkända, med endast följande undantag: Förslagsanslaget för passevolansens upphörande vid Göta Artilleriregemente blef nemligen på yrkande af hr af Klint faststäldt till det af K. M:t äskade beloppet af 90,000 rdr. Det af utskottet afstyrkta anslaget af 50,000 rdr till ridhus och stall i Kristianstad blef på yrkande af hr af Klint och grefve 4. F. Wachtmeister m. fl. bifallet, efter en votering, som slutade med 49 röster mot 33. Likaledes efter votering bifölls med 43 röster mot 30 det af K. M:t begärda, men af utskottet afstyrkta anslaget å 28,000 rdr till ett ridhus vid Karlsborg. Utan votering bifölls det af K. M:t begärda anslag at 45,500 rdr till ett exercishus af sten för Litgardet till häst. Andra kammaren hade på förmiddagen hunnit genomgå 35 punkter af de 49, i hvilka betänkandet rörande Fjerde hufvudtiteln sammanfaller, och har kammaren bifallit allt hvad statsutskottet i dessa punkter hemställt, med undantag blott deraf, att kammaren dels beviljat de till löneförbättringar för indelta armens befäl och underbefäl tillstyrkta 80,000 rdr såsom extra anslag, under det statsutskottet hade föreslagit att beloppet skulle anvisas såsom reservationsanslag; dels ock, emot utskottets afstyrkande, bifallit hr Kolmodins motion om anvisande af 7700 rdr såsom lön åt militärbefälhafvaren på Gotland. Sistnämnda beslut fattades med 116 röster mot 50, efter en debatt, under hvilken motionären lifligt och energiskt utvecklade de af honom i hans, af oss återgifna, motion anförda skäl för åtskiljandet af militärbefälhafvare-och landshöfdingebefattningarne på Gotland, nemligen det grundlagsvidriga i föreningen på en hand af den civila och militära myndigheten; omöjligheten i vissa fall för de båda embetenas innehafvare att kunna fullgöra de honom i den dubbla egenskapen tillkommande åligganden; de kollisioner, som måste uppstå i hans embetsutöfning vid mångfaldiga tillfällen o. s. v. Med synnerlig skärpa framhöll hr Kolmodin det betänkliga deri, att för hela den värnepligtiga manliga befolkningen å Gotland är svensk lag skjuten å sido under den tid militäröfningarne pågå, samt för befäl och underbefäl jemte garnisonen i Wisby under hela året. Motionären understöddes kraftigt icke blott af sina medrepresentanter från Gotland, hrr Lyth och Leijer, utan jemväl af hrr Hjelm, John Ericson, Åstrand, Nybleus, Sjöberg, Hörnfelt, Per Nilsson i Espö, Uhr, P. Olsson och A. Pehrsson. — Statsutskottets utlåtande, hvars haltlöshet blifvit af hr Kolmodin på ett bjert sätt framhållen, försvarades, ehuru mycket lamt, at grefve Posse och hr Sv. Nilssen i Efveröd. Gretve Posse medgat att motionären hade principielt rätt och han skulle också ha biträdt hans framställning, om den blott afsett en framställning till regeringen. Nu hade han afstyrkt den, emedan militärbefälhafvaren på Gotland ej skulle få en sysselsättning, svarande mot den ifrågasatta lönen. Hr Sv. Nilsson menade åter att landshöfdingen skulle få för litet att göra, om han upphörde au vara militärbefälhafvare. Motionens försvarare erinrade häremot dels att ett skrifvelse-förslag sannolikt skulle nu, såsom det skett en gång förr, förkastas af Första kammaren, hvaremot anslagsfrågan måste bringas under gemensam votering; dels att både landshöfdingen och militärbefälhafvaren nog finge tillräckligt att göra, om de rätt skötte sina befattningar. En långvarig debatt egde för öfrigt rum om upphörande af passevolansen vid Göta artilleri, men i denna punkt bifölls med 95 röster mot 59 utskottets afstyrkande förslag. Vid pleni början förehade kammaren bankoutskottets betänkande om sättet för utseende af ledamöter i styrelserna för lånekontoren i orterna. Dess 2:dra punkt blef återremitterad, de öfriga bifallna. Ett kammarens tillfälliga utskotts förslag till skrifvelse till K. m:t om förändringar i lagstiftningen om förvaring och transport af sprängämnen bifölls af kammaren. Vid sammanträdets början i Första kam m aren egde val rum af ytterligare fyra suppleanter i statsutskottet och utsågos dertill: hrr Burman, Björkenstam, grefve Lagerberg och grefve A. F. Wachtmeister; samt af två suppleanter i bankoutskottet, hvartill utsågos: hrr Lenning och v. Strokirch. rr —O—— ———JJJJJJ—