Göteborgsposten – 10 mars 1873, sida 1

upplösning. Ingjutningen äfvensom obduktionen verkställdes af prosessorn vid medikokirurgiska institutet A. E. Key, dervid biträdd af norske kompanikirurgen d:r C. Arbo. Hertigen och hertiginnan af Anhalt, prinsessan Thereses slägtingar, väntas anlända till hufvudstaden i morgon tisdag för att ölvervara begrafningen. Våderlekstelegrummet af gårdagen från pariserobservatoriet till härv. handelsförening angifver i allmänhet frisk eller måttlig vind mellan S. och V. Frisk SV. i engelska Kanalen. Väderleken. Efter några dagars kall och blåsig väderlek inträffade i lördags s. m. en rätt bäftig snöyra, som vid ostlig vind fortfor under återstående delen af dagen. Då termometern, som på f. m. visade omkr. en grad kallt, fram på e. m. steg ett par grader, gick den nedkommande snön inom kort i vatten. I går rådde ett särdeles oangenämt regndusk vid sydlig vind och tre grader blidt. Dödsfall. Sistl. lördag afled, något öfver 59 år gammal, illitterate rådmannen i Göteborg hr Fr. Aug. Risberg. Under en lång följd af år egare at ett bryggeri härstädes, utnämndes han år 1857 till rådman och skötte i öfrigt under sin stillsamma men gagnerika samhällsbana åtskilliga kommunala värf. Sälunda var han under koleraoch koppepidemier ordf. i Sundhetsnämnden, dervid uppträdande med samma hofsamma nit com alltid. Begåfvad som han var med en särdeles god sångröst, utgjorde tonkonstens utöfvande hans käraste vederqvickelse efter dagens mödor och han var under mänga år en af de fastaste stödjepelarne för musikens upprätthållande inom vårt samhälle, särskildt inom musikföreningarne Orphei Vänner och Sångens Vänner. Som offentlig och enskild person alltid lika harmonisk, human och samvetsgrann, har han, i lifstiden ett värdigt föredöme af en god och rättskaffens medborgare, nu gått att skörda den trogne arbetarens lön, uppriktigt och innerligt saknad, ej blott af en i sorg försänkt familj och deltagande anförvandter, utan äfven af en talrik krets medborgare och vänner. Göteborgs läraresällskap hade i lördags sammanträde å Lorensberg, bvarvid rektor Heurlin först redogjorde för bufvuddragen af den k. propositionen om elementarläroverken och statsrådet Wennerbergs anförande i statsrådet rörande samma förslag. Då G.-P:n redan i ett föregående nummer efter en af Stockholmstidningarne, redan innan propositionen kom red:n tillhanda, i sammandrag redogjort för dess hufvudsakliga innehåll och det är vår afsigt att framdeles ytterligare återkomma till denna fråga, må här endast i korthet redogöras för den af referatet framkallade diskussionen. Lektor Blomstrand vände sig mot det i den k. propositionen framstälda förslaget, att undervisningen i de tre lägre klasserna skall vara fullkomligt gemensam med tyskan såsom det enda främmande språket och att först i den fjerde frihet att välja mellan latinet eller ett realämne (engelska) förekommer. Tal:n lade synnerlig vigt på grefve Ilenning Hamiltons åsigter med hänsyn till liniernas sammanblandning. Han ville skilja dem åt från början. Lektor Lindeberg gjorde invändningar mot ämnenas fördelning på de från och med 6:te klassen skiljda linierna. Den afsedda linien A med 17 timmars undervisning i latin och grekiska vore allt för klassisk för vår tid. Tal:n ogillade äfven, att undervisning i naturvetenskap endast skulle drifvas på linien B (der latin och matematik äro hutvudämnen) men icke på linierna A eller C (den egentliga reallinien). Tal:n ansäge dessutom afslutningar i och med tredje och femte klasserna olämpliga, då de skulle lägga hinder i vägen derför, att sullt afseende kunde göras på grundlåggningen för vetenskaplig bildning. Den högre folkskolan skalle lämpas för en allmän borgerlig bildning. Hr Hedlund påminte, att antalet af dem, som genomgå läroverken fullständigt, visserligen är betydligt större nu än för några år sedan, men att flertalet dock försvinner sedan tre eller fem klasser äro geuomgångna. Denna omständighet vore ett skäl för de föreslagna afslutningarne, på samma gång som den föranledt statsrådet Wennerberg att minska ämnenas antal. Statsrådet W. skulle ej kunna sitta qvar på sin plats, om han söresloge, att linierna skulle skiljas från början. Staten hade ej råd att bestrida genom en sådan anordning ökade kostnader, och, om latinläroverk inrättades i en del städer och realläroverk i andra, skulle föräldrar tvingas att redan i deras späda ålder skicka sina barn till aflägsna orter, och det vore dessutom onaturligt att redan från början predestinera barnen för den ena eller andra linien. Taln kunde alldeles icke instämma med lektor Lindeberg utan gillade statsrådet W:s beaktande af lifvets och tidens kraf. I ett annat afs. ogillade deremot tal:n statsrådets förslag: han hade ej deri inrymt tillräcklig valfrihet eller medgifvit föräldrarne att befria barnen från undervisning i vissa ämnen. . oo . D:r Wåhlstedt förklarade sig gilla ej mindre förslaget om afslutningarna än äfven komiterades förslag. Lektor Blomstrand instämde med d:r Wåblstedt, ogillade lektor Lindebergs anmärkning mot de 17 timmarnas läsning af latin och grekiska och hr Hedoch som var barnets mor, aflidit, och att hon lafoaet on Åranda matmar att föra harnot 4311