sallne. Stockholms-korrespondens. Stockholm den å mars. Innan Andra kammaren i dag började liskutera öfver andra hufvudtiteln, afslogs först grefve Sparres motion om ett särskildt utskott för att behandla den kongl. propositionen om slagfart och dithörande srägor. Hr Carlen tillkännagaf, att Lagutskottet redan börjat handlägga ärenden af ifrågavarande slag och ansåg ett särskildt utskott obehöfligt. Motionären var sjelf icke närvarande, hvadan förslaget föll utan vidare motstånd. Det af riksdagen i lördags tillsatta särskilda utskottet för undervisningsärendens behandling lärer hittills ieke hafva haft annat än ett egentligen förberedande sammanträde. I Första kammarens val kan man icke se någon politisk opiniensyttring, liksom derutaf ej heller kan dragas någon bestämd slutsats om det mottagande, som K. M:ts förslag skall röna inom utskottet. Huruvida majoriteten hör till latinvännerna eller icke, får man först framdeles se; om tre af ledamöterna, hrr Dahm, Rydin och Widen, skulle det med mera sannolikhet kunna sägas, men deremot knappast om hrr Almqvist, Berlin, Ehrensvärd och Montgomory-Cederhjelm. I stället för hrr Rydin och Widen voro förut föreslagna presidenterna De Geer och Thyselius, men båda lära hafva undanbedt eig, liksom äfven hr Bergstedt. I Andra kammaren fick icke rektor Törnebladh, efter hvad man påstår den mest inflytelserika mannen i läroverkskomitön, plats på den segrande listan, som endast upptog ett namn på en skolman, lektor A. Rundbäck, hvilken förekom å båda listorna. Så var äfven förhållandet med hr Kolmodin, som fick enhällig kallelse af båda partierna. At de öfriga ledamöterna äro hrr A. Adlersparre, J. Andersson i Häckenäs, J. V. Gjerling och S. A. Hedin efter all anledning böjda sör den modernare uppfattning af skolväsendet, som vinner mesta anklang i Andra kammaren; men hvilka åsigter den nye riksdagemannen, kr J. E. Billström i Röa, omfattar eller öfverhufvudtaget hvarför han inkommit i utskottet, derom torde endast den niomannakomitt, som i Andra kammaren dirigerar valen, kunna lemna nöjaktig upplysning. Om de öfriga utskottens verksamhet hafva vi endast att förmäla något från konstitutionsoch statsutskotten. Konstitutionsutskottet har slutat sitt a. k. decharge-betänkande, som icke lärer innehålla något anmärkningsvärdt, samt tillstyrkt den kongl. propositionen om borttagandet ur Tryckfrihetsförordningen at alla bestämmelser rörande eftertryck för att låta dessa inrymmas i en civil-lag. Statsutskottet har lifligt debatterat afdelningens utlåtande öfver statsrevisorernas berättelser, mest beträffande riksgäldskontoret och några anmärkningar, som revisorerna gjort beträffande tiden för inbetalda lån. Striden är icke af något allmännare intresse och skulle kumna karakteriseras med, att det gäller, huruvida reovisorerna för sina anmärkningar skola af statsutskottet prickas eller icke. Höganästrågan står också på dagordniagen inom utskottet. Ryktet berättar, att egendemligt nog äfven den förbindelse, som Höganäsbolaget på sin tid aflät till statskontoret för bidrag derifrån liksom till riksgäldskonteret, förkommit alldeles säsom i riksgäldskontoret. Inom vederbörande afdelning har K. M:ts proposition angående sortsättningen af Norra och Östra stambanorna samt om Karlsborgsbanan förevarit, och man skall enhälligt ha bestämt sig for att tillstyrka fortsättningen af de båda stambanorna men afslå anslaget till Karlsborgejernvägen. Den förändring i planen för de norra jernvägarne lärer dock gjorts, att man önskar uttrycka, att banan drages till Torphammar eller dess närhet i stället för, att den kongl. propositionen talar om möjligheten at en östligare punkt än Torphammar, hvilken punkt man förmenar kunna tänkas sammanfalla nästan med Sundsvall. Likaså enhälligt lärer afdelningen hafva afstyrkt enskilda motioner om anslag af 300,000 rår till en jernbana Westervik-Linköping. Lagutskottet har i går afstyrkt några motioner dels om skogslagstiftningen, i afvaktan på ankomsten af en Å Kongl. proposition i ämnet, och dels i afseende på förändringar i skiftesstadgan.