Göteborgsposten – 28 februari 1873, sida 1

Um— — — millioner rdr och på långt när egentligen icke så stor summa, enär åtskilliga millioner skola i form af aktier tilldelas mutsedelsinnehafvarne, hvilka gjort sig deraf väl förtjenta. Han hoppas emellertid stadigt derpå, att man i landsorten icke skall vara så kritisk som här utan med större intressse omfatta det fosterländska industriföretaget. Styrelsen för det bolag, som bygger Stockholms bergslagsbana, kommer vid snart inträffande extra bolagsstämma att meddela aktieegarne en ledsam, men ej precist opåräknad underrättelse, den nemligen, att utöfver det primitivt kalkylerade kapitalet, erfordras tre å fyra millioner rdr. Redan då kostnadsförslaget uppgjordes, föreföll det åtskilliga betänkligt, att inköpspriset å skenor m. m. samt å rörlig materiel hade för lågt beräknats. Sedan har, som bekant är, priset på berörda efsekterjenormt stegrats, och en gifven följd deraf har varit den ofvanantydda bristen i bolagets kapitaltillgång. Naturligtvis måste det behöfliga kapitaltillskottet anskaffas, och enklast vore om det direkt lemnades af aktieegarne sjelfve. Men för en sådan åtgärd torde icke ett enhälligt beslut kunna påräknas. Enda utvägen är väl således att utfärda preferansaktier å det ifrågavarande beloppet; men dessa erhålla dock ej alldeles samma egenskap som andra preferansakiter, hvilka medföra absolut företrädesrätt till en viss utdelning af jernvägens trafikinkomst, ty af den skall i detta företag den ränta och amortering först utgå, som motsvarar det lån å 5 millioner rdr, tör hvilket Stockholms stad lemnat sin garanti. De nu utfärdade preferans-aktierna torde således ej bli synnerligt begärliga, och stamaktierna — de redan utfärdade — komma sannolikt att noteras ganska lågt på fondbörsen. En här bosatt dansk juriet, W. Nyegaard, bar nyligen från trycket utgifvit ett arbete, visserligen ytterst presaiskt, till och med rent ut sagdt materialistiskt, men som ändå haft en strykande afsättning. Det innehåller fullständiga utdrag af Stockholms stads taxeringslängd, för 1872. Hvem har ej lust att känna, hvad grannen till höger eller venster, under eller ofvanpå har i inkomst? Arbetet lemnar rikt stoff till reflexioner, till jemförelser — ja det kan framkalla afund, måhända ock medlidande, det senare troligen mera undantagsvis. I förbigående vill jag nämna, att pröfningskomitön har höjt ganska många sffärsmäns inkomstbolopp med 50, 75 ända till 100 24; men för ingen enda tjenstoman har sådant kommit i fråga, ty deras uppgifter kunna lätt kontrolleras. Antagligen skall det intressera några af edra läsare åtminstone attfå känna, huru stora inkomster åtskilliga härvarande institutioner, bolag, affärsmän och andra anses hafva. ) Den största inkomstsiffran har Stockholms enskilda bank, 389,900 rdr. Dernäst kommer försäkringsbolaget Skandia 373,500 rdr, Tanto sockerbruksbolag 354. 500 rdr, gasverksbolaget 280,400 rdr, bankirsirman Guilletmot 8 Weylandt 241,700 rdr, Skandinaviska kreditaktiebolaget 211,500 rdr, Stockholms sockerbruksbolag 170,300 rdr, Stockholms sjöförsäkringsbolag 148,800 rdr, Bergsunds verkstadsbolag 130,800 rdr, sjöförsäkringsbolaget Neptun 116,200 rdr, bruksegarnes hypotekskassa 115,900 rdr, ängfartygsrederiaktiebol. 100, 800 rär, Inteckningsgarantibelaget 69, 000 rdr, Iadustri-kreditaktiobolaget 61,200, rdr, återförsäkringsbolagot Bore 67,500 rdr, d:o Poseidon 64,300 rdr, Rörstrands sabriksbolag 60,000 rdr, Handelsbanken 53, 800 rdr. Ibland affärsmän, firmor och industriidkare står grosshandelsfirman N. M. Höglund främst med 270,000 rdr; derefter Astrup, Cervin, J. E. Francke och Sörensen, hvardera 150,000 rdr; vidare C. A. Lindroth (i firman N. M. Höglund) 131,600 rdr, Billing Sen 110,000 rdr, Mikaelson Bendicks och K. Ljunglöf hvardera 100,000 rdr, L. J. Hierta 97,000 rdr, C. Matton 75,000 rdr, W. Lindberg 61,400 rdr, K. A. Almgren 55,000 rdr, Svanberg Å C:o 52,400 rår, 4. Peyron 52,200 rdr, v. Heinemann, G. Abrahamsson, läderfabr. Lundin och M. Schloss hvardera 50,000 rdr, Arfvedson, Sutthof C:o 44,000 rdr, E. Cederlund 42,000 rdr, A. W. Frestadius 41,600 rår, Berggren, A. Brink, C. Söderström och J. Å E. Bolinder hvardera 40,000 rdr.) Bankoch bolagsdirektörer äro sålunda ) Att den nya stenkolsiudustrien redan kommer både staten och hufvudstaden till godo framgår deraf, att här äro grosshandl. J. C. Billow oeh brukspatren C. af Ekström taxerade hvardera till en inkomst af 20,000 rdri(?) och kamrer J. F. von Heidenstam till