Göteborgsposten – 19 februari 1873, sida 1

OMS DUÖRHtIJLCRCII. — — ringen vill man sedan söka affatta så bindande, att kommande riksdagar icke gerna skola kunna ifrågasätta någon ytterligare nedsättning och detta gramnlaga ämne icke för hvarje riksdag behöfva bringas under diskussion. Meningarne äro delade om statsutskottet funnit den rätta lösningen af frågan. Äfven beträffande anslaget till en lagbyrå å andra hufvudtiteln hafva de olika partierna träffat en vänlig öfverenskommelse och uppdragit afdelningen att ingifva ett nytt utlåtande. Den tredje hufvudtiteln bifölls oförändrad. På statsutskottets riksgäldsafdelning har man förehaft frågan om det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen, men icke kommit till något resnltat. Det zäges att sollwäktige i riksbanken icke visa någon synnerlig lust att komma till Helgeandsholmen under samma tak som riksdagen. I bevillningsutskottet har man mycket att syssla med tobak och bränvin, två ärenden af brännande natur, men vi tro, att hvad det senare angår, försöket att borttaga minuteringsafgiften icke kommer att lyckas. Lagutskottet diskuterar ifrigt förslagen om den gifta qvinnans rätt att råda öfver sin egendom, men utan att ännu hafva kommit till ett beslut. Man synes hafva svårt att finna rätta gränslinien och många af landtmännen i Andra kammaren äro ej böjda för en förändring helst ärendet säges vara under pröfning hos regeringen. En kongl. proposition om anslag, 20,000 rdr, för understödjande af flickskolor, omtalar ryktet såsom snart ankommande till riksdagen. Bland veckans remarkablare händelser i den icke politiska verlden räkna vi hr Björnstjerne Björnsons uppträdande som föreläsare öfver Grundtvig och Grundtvigianismen m. m., som dervid kunde beröras, säsom friskolorna, solkundervisningen m. m. Det är öfverflödigt att säga, det hr Björnaons genialiske föredrag nu som förra gången samlat fulla anditorier, som varit frikostiga på bisfallsyttringar; men med allt erkännande af hans stora förmåga i framställningssätt, i sfärgläggning af de särskilda episoderna och i konsten att rycka åhöraren med sig, saknas det likväl i dessa, hvar för eig väl behandlade detaljer, den logiska utvecklingen af ämnet, som gör det till ett öfrerskådligt, tillfredsställande helt. Om den slags religiösa frihet, hr B. proklamerar, och Grundtvigianismen här vinna många verkliga anhängare, torde vara något tvifvelaktigt. Efter föredragets slut i går afton kom man i tillfälle att i en mera enskild krets, en festlig kollation, till hvilken redaktören af Dagens Nyheter, hr Rudolf Wall, inbjudit nordamerikanske härvarande ministern hr Andrews, en mängd riksdagsmän af Andra kammaren, litteratörer, artister m. sl, höra hr B. uttala sin politiska trosbekännelse, hvilken han som partiman identifierade med hr Sverdrups. Grundtanken var föröfrigt att medborgaren bör slata sig till ett visst parti och sullkomligt underordna sina personliga åsigter under det partis, som han valt. Festens privata karakter hindrar oss från att ingå i en närmare redogörelse för hr B:s eller andra vid festen vexlade tal. Vid eistl. års landsting i Kristianstads län väckte landstingsmannen, häradshöfdingen och ledamoten af riksdagens Första kammare J. F. von Sydow förslag, att, enär flera af häradsrätterna i länet, jomlikt kongl. förordningen d. 17 maj 1871, komme att under vissa år börja sina sammanträden samma dag, som landstinget i enlighet med 1868 års landstings beslut borde sammanträde, eller sista måndagen i september månad, landstinget måtte besluta, att dess ordinarie sammanträden från och med 1873 skulle börja den tradje måndagen i september månad. Sedan landstinget, efter omröstning med 38 röster mot 14, ansett Big icke vara behörigt att i frågan besluta och iföljd deraf icke funnit förenämnda förslag föranleda till någon landstingets åtgärd, har K. M:t, efter det häradsböfdingen von Sydow öfverklagat berörda beslut, med yrkande att K. M:t måtte i nåder förklara, att landstinget varit oförhindradt att till behandling upptaga ifrågavarande förslag, vid föredragning af dessa besvär funnit skäl icke hafva förekommit att i anledning af ds underdåniga besvären göra ändring i landstingets öfverklagade beslut. Uti det nyligen i bokhandeln utkomna tredje häftet af Samling utaf Kongl. Bref m. m. rörande tillämpningen af kommunaltörfattningen, finner man emellertid, att K. M:t den 2 december 1870, uppå framställning at Kalmar läns södra landsting, förklarat hinder icke möta för detta landsting, som dittills sammanrädt den tredje måndagen i september, att för ramfiden till lagtima mäta cgammantrna t: A.