Göteborgsposten – 18 februari 1873, sida 1

Vedergällningen). Roman af mrs M. E. Braddon. (Stvers. från Engelskan). —— — Nej, John, jag är ej vansinnig — ej vansinnig nu och ej heller då; jag bar aldrig verit sundare till mitt förstånd än då jag afsköt det der skottet. Då jag kom hem från Australien var det min afsigt att döda honom. — För Guds skull, tala ej så! Ni, Richard Redmayno — en man gom vi alla tyckt om och högaktat, ni som hvar menniska i Kingsbury hyst ett obetingadt förtroende till — ni bekänner er skyldig till ett fegt mord! — Nej, icke ett fegt mord. Jag säger er att jag ämnade taga hans lif; skulle väl någonting mindre kunnat försona den oförrätt han tillfogat mig? Om jag uppfordrat honom till att duellera med mig, såsom gentlemän förr här i landet brukade duellera för att utplåna någon skymf som den tillfogat den andre, tror ni väl att han skulle ha gjort det eller lyssnat till mig? Jag säger er att det ej fanns något annat sätt att uppgöra den räkningen. Jag var skyldig att döda honom. John Wort betraktade honom några minuter i stum ) Forts, fr. N:o 39.