Göteborgsposten – 17 februari 1873, sida 2

af Renans ÅJesu Lefnad. Prokuratorn svarar värdigt: I en stat, hvilken såsom vår har en fri regering, kan man icke med konsiskeringar och processer tillaluta munnen på dem, som af öfvertygelse eller passion framkalla dylika diskussioner, hvilka ej äro af lagen förbjudne. Styrelsen för IIofburgteatern i Wien har för utställningen uppgjort den goda planen att under den tid, denna varar, framställa i kronologisk ordning det tyska dramats utveckling ifrån Lessing till Goethe. Universitetet i Zäri ch vägrar att gifva de ryska studentskor, som der slutat sina studier, examensbetyg, om de icke kunna förete bevis öfver sin föregående vandel i Ryssland! Förenta Staternas senat har med 30 röster emot 19 antagit det lagförslag, enligt hvilket en komitc skall tillsättas för att fördela den af skiljedomstolen i Gåndvo tilldömda skadeersättningen från Evgland. Senare Post. I Madrid rådde i tisdags afton, då republikens antagande i cortes bekantgjorts genom anslag på gathörnen, stort jubel. Doe flesta gatorna blefvo i ett nu praktfullt illuminerade, och sjungande skaror tågade från det ena torget till det andra under rop af, Lefve Spanien!-Lefve republiken! Morgonen derpå lemnade konung Amadeo i all tysthet hufvudstaden, för sin egen del troligen lika glad och nöjd, som hans forne undersåter, hvilka firade republikens födelse. Men af kort varaktighet blir denna glädje. Man kan vara viss om, att de monarkiska partierna och isynnerhet den år 1868 fördrifna Isabellas anhängare icke skola lägga armarne i kors. Underrättelser från Paris meddela, att exdrottning Isabella redan d. 10:de på förmiddagen var fullständigt underrättad om ställningen i Madrid, och att man samma dag såg en ovanlig mängd främlingar gå in och ut i hennes palats. D. 11:to lät drottningen läsa messor i alla kyrkor i Paris, troligen för att anropa himlen om bistånd till sitt vigtiga företag. Det säges, att talrika Alsonsister fram mot aftonen lemnade Paris för att med iltåget afgå till spanska gränsen. Samma dag afreste hertigen af Sesto till Wien för att afhemta prins Alfonso. Isabella grundar sina bästa förhoppningar på armöens sympatier för prinsen, och officerarnes hat till den nuvarande krigsministern Cordoba i följd af dennes beteende mot artilleriofficerarne, hvilka ej ville tjena under general Hidalgo, emedan denne under de blodiga junidagarne 1866 låtit skjuta en del af sina kamrater i S:t Gilkasernen i Madrid. Cordoba har behållit sin portfölj, emedan det öfverensstämmer med republikanarnes åsigter, att han afsätter officerarne och insätter underofficerare i deras ställe — men inom armån har detta väckt mycket ond blod och skall svårligen bidraga till att stärka sympatierna för republiken. Det sinnes kanske äfven framstående män i Spanien, hvilka efter det misslyckade försöket med en främmande konung äro hugade att åter sluta sig till Isabella. Från Bayonne skrifves sålunda till Times, att drottningen sedan i fjor somras brefvexlat med sin forne gunstlirg och älskare marskalk Serrano, och att denne efter konflikten med Amadeo, hvilken ledde till utnämnandet at ministören lorilla, återupptagit sina forna förbindelser med Alfonsisterna. Det kongl. partiets nuvarande pretendent är som bekant Isabellas äldste son Alfonso, född d. 28 nov. 1857 och sedan d. 25 juni 1870, då Isabella abdikerade till förmån för sin son, titulär konung af Spanien såsom Alfonso IX. Inom de orlbanska prinsarnes kretsar i Paris råder den starkaste rörelse, och de ha skickat agenter till Madrid för att följa händelsernas utveckling. Förutom Alfonsisterna har det stackars Spanien åfven andra bourbon pretendenter, i hvilkas spets står don Carlos, som nu håller med sina upprorsskaror hela norra Spanien i schack. Ilan är en djerf äfventyrare, och det ir icke omöjligt, att han en vacker dag uppträder i Madrid och låter utropa sig, han saknar icke alldeles vänner, och i Spanien kan hvad som helst väntas ske. Äfven de franska kronpretonderna arbeta. De söka ernå en fusion mellan grefven af Chambord och grefven af Paris för att kunna bilda ett enda monarkiskt parti. Fusionisternas organ ÅAssemblåe Nationale berättar nu, att prinsessan Clementino af Oflans dinerat i Wien hos grefven af Chambord och att prinsessan väntades d. 11 d:s till Paris, der hennes återkomst tros skola föranleda vigtiga beslut af de orlåanska prinsarne. På visst sätt betecknande är ock, att hertigen af Aumale, som skall hålla sitt inträdestal i Franska Akademien i april, skall der besvaras af julikonungadömets båda giånado statsmän, Thiers och Guizot. Telegrammer.