Göteborgsposten – 13 februari 1873, sida 1

AA ERE KREIS BEA AEA 0 ningar. Följaktligen böra inga andra inväljas i thinget, än de eom fritt och öppet jakande besvara följande frågor: 1:0): ÄVill ni rösta för en räntelag, som bestämmer 4 2 pro anno för lån i fast egendom och sparbanker och 5 4 för andra lån 2 Den tvungna räntefoten är böndernas käpphäst, för hvilken de ständigt arbetat gentemot intelligenspartiets föreställningar om att en dylik tvångsränta skall hämmande inverka på den fria hanueln och omsättningen samt strider emot den finansiella grundsatsen att penningen är en vara, hvilken likasom alla andra varor måste vid alla tillfällen fluktuera efter marknadens pris. — Hypoteksbanken, som opererar med ett kapital af 40 millioner rdr av. och just är stiftad för att skaffa bonden billiga lån till jordbrukets förbättrande tager 5 9,, men framhålles at Jaabek som en at hufvudorsakerna till jordbrukarens förtryckta ställving för några år sedan, ett förhållande, som dock genom de lättade kommunikationsmedlen och de höga priserna på landtmannaprodukter, är i aftagande. 2:o): vill ni verka för att det anslag 41,000 spdr, hvilket årligen beviljas till de högre skolorna i landet — latinskolorna — snarast möjligt indrages samt skoldirektörsposterna upphäfvas? Detta öfverensstämmer med Jaabeeks ständiga opposition mot latinbildningen i landet, som är alldeles öfverflödig för embetsmännens utveckling ; följaktligen böra universitet och de högre skolorna nedläggas. 31:0): vill ni arbeta för att folkskolelärarnes lefnadsvilkor förbättras af statskassan samt att kommunerna få inflytande på deras tillsättande och afskedande? All den bokliga bildning, som behöfves i landet, bör förvärfvas i allmogeskolorna och folkhögskolorna; de kontrollerande skoldirektörerna (solkskoleinspektörerna) böra rödjas ur vägen och kontrollen öfver skolan öfverlåtas på familjefäderna i bygden och till kommunalstyrelsen. Detta åter sammanhänger med punkten 4:0): vill ni verka för att kommunerna i allmänhet få mera myndighet och särskildt mera inflytande på valet af sina embetsmän och på deras afsättning? Hela landet bör nemligen bilda en samling af små republiker hvilka kommunalstyrelse sjelf väljer och aleätter sina offentliga funktionärer bland de män i bygden, hvilka äro upptostrade i allmogeskolor och fulländat gin bildning i solkhögskoloruna, hvilkas undervisningselomenter äro grundade på det uationalas, höjande och upplyftande hos folket, dess gamla myter, dess historia och dess språk. Om vi blott hålla i oss, säger Jaabiek, så skola öfverhet, regering och den alldeles gagnlösa kungamakten af sig sjelfva försvinna. 5:0): vill ni arbeta på rösträttighetens utvidgande till en hvar man i sjelfständig ställning, som betalar skatt? Märkvärdigt nog finner denna utvidgade rösträttighet sitt korrektiv inom bondeståndet ejelft: man må vpemligen ej tro, att det förefinnes eller önskas någon likställighet i personligt eller politiskt hänseende mellan de välmående gårdsbrukarne och deras torpare (huuemend) eller tjenare. Att en hemmansegares son går åstad och gilter sig med en torparedotter anses ännu i dag som en lika stor mesallians, som när fordom en adelsman äktade en borgaredotter, och gårdsbrukarne sjelfva skulle med ytterlig indignation protestera emot, att deras torpare finge rösträtt och tillåtelse att deltaga i politiska sammankomster eller kommunalstyrelsen. 6:0): ÅVill ni göra hvad i er förmåga står för att inekränka de fredliga krigsomkostnaderna? Armån och flottan äro nemligen lika så öfverflödiga som universitetet, regeringen och konungamakton, så lyder Jaabeks lära, följaktligen böra bevillningarne till dessa efterband indragas och slutligen alldeles upphöra. 7:o): Vill ni i storthinget rösta för det kungliga anslagets nedsättande från 84, 000 till 64,000 spdr?4 Jaabek var sjelf med och röstade för att kung Carls apanage förhöjdes, äfvensom för att embetsmännen fingo dyrtids tillägg, men detta bar ban ångrat många gånger och i sin Folketidende uttalar han oupphörligt at