Göteborgsposten – 13 februari 1873, sida 1

Emot dessa agitationer, hvilka af bondepartiet konseqvent bedritvas mellan hvarje ;torthing, har regeringspartiet ingenting annat att uppställa än den makt, som ligger i ordet och pennan. Det ser emellertid icke ut som om intelligensen och argumenterna i vår tid längre skulle ha samma makt som förut och det synes klarliga, att vi gå ett allsmäktigt bondeherravälde tillmötes. Kung Oscars högtidliga öppnande af storthinget och hans trontal, som han på ren norska började med att aflägga den i Grundloven stadgade eden, gjorde ett förträffligt intr ck. Innehållet både af talet och af hans adress till stortbinget med anledning af fjorårets misstroendevotum röjde den begåfvade och kloke mannen, som synes väl skickad till att inleda försoningen mellan statsmakterna utan att efterskänka någonting af regeringens värdighet. Denna försoning är isynnerhet af vigt för bevillningens skull. Kung Oscar har här redan vunnit stor popularitet genom sin tillgänglighet, sin uppmärksamhet mot alla och sina bemödanden att sätta sig in i allt samt lära känna personer och förhållanden. En afton i denna vecka har han anmält sig utan alla ceremonier vilja bevista studentföreningens vanliga veckosammankomst. Studentfarcen Et Stjernesald i Studenterlundenog Lars Iuusmand paa Udstillingen förberedas till uppförande. Det förstnämnda stycket gisslar just på det skarpaste ordensväsendet. Etter föreställningens slut skola bålarne på vanligt studentmanr sättas fram. Kungen har vidare tillkännagifvit, att han hvarje dag från kl. 10 till 12 på siottet ger audiens åt en hvar som önskar det. Vestlandets tidningar innehålla fortfarande uppmaningar till skeppsredarne att intaga ven afvaktande hållning vid trälastbefraktningarne och anföra nu som ett nytt moment att endast i Evgland öfver 2000 fartyg ha legat overksamma i öfver 2 å 3 månader på grund af stormar och motvind, men bland dessa finnos en mängd, som hvarje vinter hemtar trävaror från städer i Mexikoviken för att derefter returnera till Europa i lagom tid för Quebec och Ostersjösarten. I år ha sålunda alla dessa fartyg blifvit så fördröjda, att de ej kunna anmäla sig till ny befraktniog, förrän långt inpå sommaren, hvilket skall oka bristen på skeppsrum för den första turen. Man torde erinra sig, att hr Ludvig Josephson i denna vecka öfvertager platsen som scenisk instruktör vid Kristiania teater, till allmän tillfredsställelse för den äldre och tänkande delen af vår teaterbesökande allwänhet, som erkänner att vår hufvudteater, hvilken nu är i besittning af alla sceniska elementor för att bilda en god nationalteater, i hög grad lider brister med afseende på iscensättning, anordningar och samspel. Vid sidan af hr Josephson ha vi i hr Hartvig Lassen en litterärt bildad artistisk direktör, som skall veta att värna om språket på vår förnämsta scen. Dessa båda män i förening skola helt säkert förmå att bringa vår teater till den höga ko.stnärliga etåndpunkt, som det nu har krafter till att intaga. Men dessa mått och steg behaga emellertid icke den 8. k. månsdagsföreningen inom Kristiania studentkår, hvilken förening utgöres af en liten del af de yngsta studenterna, Björnstjerne Björnsons entusiastiska vänner, hvilka obetingadt vilja ha honom till teaterns allenastyrare. Under sken af att nationaliteten kränkes och språket bortfuskas, om en svensk man öfvertager den nämnde posten, äro dessa ungdomliga själar nu i full färd med att förbereda stormande opinionsyttringar från teaterns ötversta logerader, så snart en Josephson börjar sin verksamhet. Tidningarne göra derföre föreställningar för att söka afvärja stormen, hvilket dock torde bli fruktlöst. Hr Josephson får emellertid trösta sig med, att hr Michael Bruun af den stora delen af den akademiska ungdomen helsades med liknande opinionsyttringar och att dessa alldeles icke gällde hans nationalitet, utan endast anordnades till fördel för hr Björnsov. Ur Josephson kan å andra sidan med säkerhet räkna på att ha den stora allmänheten hos oss för sig. 2—2 LL LK a mm Mm om