Göteborgsposten – 7 februari 1873, sida 2

troddes blifva Landskrona. Enligt oss meddelad underrättelse af fullt trovärdig persnn kommer byggnaden ofördröjligen att påbörjas vid Svanemöllan på danska kusten, Warbergs mekaniska verkstads sframtids utsigter tyckas ej vara synnerligt ljusa att döma af följande redogörelse i stadens tidning tör ett sammanträde, som i måndags höils med intressenterna i det aktiebolag, som varit föreslaget att bildas för igångsättande af nämnde verkstad: Nuvarande egaren, hr J. E. Nygren i Köinge, uttalade sin önskan, att verkstaden måtte kunna sättas i gång, både för egen beqvämlighet (sjeli har han qvarnar m. m., för hvilka ofta arbeten behöfva utföras) och för ortens. Å landet voro tecknade 100 aktier å 100 rår, för hvilka hr N. innehade fullmakt, men inom Warberg var ingen aktie tecknad. — Enligt hvad som upplystes vid sammanträdet har hr N. ett fördelaktigt anbud från spritbolaget L. O. Smitt C:o att till samma bolag öfverlåta verkstadens alla åbyggnader och dertill höranda jord, och likaledes har Halmstad-Jönköpings-jernvägens aktiebolag gjort anbud å verkstadens alla maskiner och inventarier. Det förra bolaget vill neml. här upprätta en filialafdelning för sin verksamhet. — Det vore sorgligt, om den mekaniska verkstaden sålunda skulle gå under såsom sädan eller förvandlas till en bränvinsfabrik. Den nytta, som orten kan hafva af en mekanisk verkstad, torde för hvar och en vara någorlunda gifven och klar; men åtminstone skulle vi anse det som en olycka, om en spritfabrik i dess ställe inrättades. Man antager, att ännu ett sammanträde kommer att hållas, innan något definitivt beslut fattas. Sjukvårdsärende, Provincialläkerne J. W. Pihl och P. E. F. Hallenberg, som af sundhetskollegium blitvit uppförde i första och andra förslagsrummen till provincialläkaretjensten i Skegs distrikt inom Vesternorrlands län, hafva hos K. M:t återkallat sina ansökningar till nämnda befattning. En episod ur aflidne kapt. A. W. Nybergs lif omtalas i Wenersborgs läns tidn. sålunda: Tidningarne hafva nyligen omtalat denne bebjertade mans inträffade död i hufvudstaden och dervid omnämnt de aktningsvärda donationer, denne ärans man gjort till åtskilliga nyttiga och välgörande företag; men ingen hur dervid antydt, att denne man förknippat sitt namn med en märklig tilldragelse i hufvudstaden. Det var kapten A. W. Nyberg som d. 29 juli 1835, då Riddarholmskyrkans torn antändes af åskeld och hotade det gamla templet med förstöring, uppklattrade uti tornet, medhafvande en sprutslang och sedan sittande på en bjelke, som han utsköt från en glugg på tornet, ungefar en 30 alnar från dess spets, flera timmar arbetade med släckningsförsöket, och, då detta icke ville lyckas i anseende till den trånga och oåtkomliga passagen uti tornet, begärde att få taga af detta tio alnar från spetsen. Riksmarskalks-embetet, för hvilket exellensen M. Brahe då stod i spetsen, vågade icke bevilja detta, men afsände ilbud till konung Carl Johan som för tillfället befann sig på Drottningholm. Svaret lydde, att tornspiran ej fick tagas utaf, utan elden skulle släckas. Kl. 12 på natten nedstörtade det vackra och dyrbara tornet, hvars spets och prydnader blifvit uppsatte af Johan III. Hade Nyberg fått råda, så hade det vackra och dyrbara monumentet troligen stått qvar ännu i dag. Detta torn bief sedan ersatt af ett simpelt dito af jern, gjutet vid Finspong. Ny bergborrningsmaskin. Rörande i Stockholm i dessa dagar gjorda försök med Burleighs patenterade bergborrningsmaskin, dervid borrning verkställdes i hård gneis, meddelar Posttidn. följande: Maskinen drefs, enligt dess afsedda bestämmelse, med luft, hvilken komprimerades af en på stälset placerad ångmaskin om 3 hästkrafter. För att ådagalägga, det borrning kan på långt häll från drifkraften (denna må nu vara ånga eller vatten) ästadkommas utan ringaste kraftförminskning, leddes luften i ett derför afsedt, 310 tot långt 11 tums, i ätskilliga vinklar krökt ledningsrör at jern från luftreservoiren till borrmaskinen, hvarvid å de lika visande, på långt håll från hvarandra placerade manometrarna aflästes, det tryck längs hela ledningsröret var lika, trots det betydliga afståndet mellan luft-reservoiren. vid ångmäskinen och sjelfva borrningsapparaten. Borrarna, törfärdigade af bessemerstål, äro i ändan danade i format at X och vrida sig rundt, under det de samma stöta 430 gånger i minuten på det för borrning afsedda stenämnet, hvadan en fördjupning af 2 decimaltum ästadkommes i minuten. Man kan härat bilda sig ett omdöme om denna borrningsmetods utomordentliga fördelar, enär borrningen, på detta sätt verkställd, under lika tid motsvarar 10 vanda mans borrningsarbete Men den stora besparingsfördelen ökas naturligtvis i annu betydligare måtto, om man är i tilllalle att använda vattenkraft i stället för ånga, på samma gång Burleigska maskinen för hvarje slag (440 i minuten) utpustar en qvantitet luft, etter omständigheterna mer eller mmdre ren, hvilken i ej obetydlig mån kan förbättra den ofta skadliga luften. Hvad åter utgifterna för den för borrmekanismen erforderliga olja eller tilläfventyrs reparationer beträffar, så ersättas dessa vid jemforelse tullkomligt deraf, att borrarua här aldrig tarfva reparation i ötre ändan, ej heller släggor behofvas, hvilket åter ständigt är förnällandet vid förhandborrning; hvarjemte borrarna, tillhörande denna maskin, i medeltal ej behöfva skärpas mer än för hvar sjette fot. Jernbanetunneln under Öresund. Härom läses i Stockh. Dagbl. följande: Såsom vi förut omnämnt, bar ingeniören vid danska gaskompaniets gasverk S. Edwards och C. F. W. Petersen från Köpenhamn hos K. M:t gjort ansökning om erhållande af koncession till anläggning at en jernbanetunnel under Öresund, mellan Helsingör och Helsingborg, äfvensom om rättighet till den för företagets uttöraude nödiga expropriation, eller att, för den, händelse K. M:t icke lör närvarande skulle finna skäl bifalla ansökningen i så vidsträckt mån, som sökandena begärt. tillätelse måtte meddelas dem att utan något hinder tå anställa de för arbetets utförande nödiga undersökningar. Beträftande planen för arbetets uttörande halva sökandena tänkt sig, att tunneln skulle sättas i förbinuelse med jernbanerna i Helsingör och Helsingborg. Den skulle på båda sidor om Sundet utmynna i en perpendikulär fördjupning, uti hvilken jernvägsvagnarna medelst hydraulisk kraft skulle sänkas!och,lyttas. Vagnarna olkulla aka arana aonam tnnnaoala mad lalamatigv