Göteborgsposten – 6 februari 1873, sida 2

Råättegångsoch Polissaker. RådhusrättenOlaga utösning af tandläkareyrket. Till rådhusrättens andra atdelning hade inlemnats en af stadens samtliga tandlakare undertecknad stämningsanansökan af följande lydelse: Då ånyo till vår kunskap kommit, att A. J. Längström, äfven sig Schiller kallad, ehuru af rätten tvenne gånger dömd för förbrytelse mot tandläkare-förordningen, detta oaktadt fortfar att denna konst utöfva, och i betraktande af, att i och för nämnda konsts idkande, beständigt farliga operationer äro nödvändiga, hvarigenom nämnde Långström, Schiller, kan anses tillika qvacksalva, nödgas vi härmed begära laga kallelse och stämning å bemälde person, jemte yrkande å honom om lagens strängaste tillämpning. På grund häraf var Schiller inkallad till rådhusrättens ofvannämnda afdelning i måndags, då han erkände att han insatt löständer på flera personer, men ej befattat sig med några tandoperationer, hvarför mälsegarne afstodo från ansvarsyrkande tor qvacksalveri. Rådhusrätten dömde Schiller, som förut tverne gånger pliktat för enahanda förseelse, att då han erkäat, att han här i staden utöfvat tandlakareyrket, utan att dertill hafva vunnit behörighet i törmågo af 9 5S kgl. förordningen d. 18 juni 1861 jemförd med 18 8 i kgl. förordningen d. 18 juni 1864, böta 75 rdr rmt.