Göteborgsposten – 3 februari 1873, sida 1

— — — för enskilda sedelutgifvande banker af en föreskrift rörande sedelstockens beräkning; af densamme, om införande i gällande lag för enskilda sedelutgifvande banker af en föreskrift rörande skyldighet för dem att i hufvudstaden hålla gemensamt kontor för sedlarnes invexling; af hr Rydqvist, angående skogsmedlens användande; af hr Frisk, angående användande af 1872 års bankovinst till inköp af utländska statspapper: af br v. Koch, angående ändring i lagens stadgande rörande skyldighet att bygga och underhålla kyrka m. fl. allmänna byggnader; af hr Lagerstråle, angående tillägg till 70 5 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 2 mars 1862 m. m.; af hr Brun, angående uppflyttning af treklassiga elementarläroverket i Söderhamn till femklassigt och anslag af derför erforderliga medel; af frih. af Ugglas, om beviljande af ett extra anslag af 200,000 rår för utvidgning af redan befintliga kronoparker eller bildande af nya dylika genom inköp af till skogsbörd tjenlig mark; ij af frih. Sprengtporten, om aflåtande af underd. skrifvelse till K. M:t rörande vissa grunder för skogshushållningens ordnande; ar hr Rydin, angående indragning af emeritilönerna vid universiteten och berättigande för professorer, adjunkter, bibliotekarier och räntmästare vid hvartdera universitetet att efter afskedstagande vid 65 års ålder uppföras å allmänna indragningsstaten; af hr Gyllensvaan, angående ändring i gällande stadganden rörande allmänna vägars underhåll och om beviljande af ett förslagsanslag å 100, 000 rdr för bekostande af nödigt råmaterial till allmänna vägars underhåll; af grefve C. G. Mörner, angående ändring af bevillningsförordningens föreskrift rörande tiden för klagan öfver pröfningskomitens beslut och om afslag å K. M:ts framställning rörande anslag till skarpskytteväsendets befrämjande eller nedsättning af det begärda anslagsbeloppet; af densamme, om införskaffande at fullständig uppgift å alla staten tillhöriga hus och byggnader i hufvudstaden m. m.; af hr Wallenberg, om upptagande bland utgifterna i 1874 års statsreglering af 1,452,000 rår till slutbetalning af Riksgälds-kontorets skuld för 1808 och 1809 årens krigskostnader. I Bevillnings-utskottets första afdelniny för behandling af ärenden angående tullen, postväsendet och stämpelafgiften ha blifvit insatta, från Första Kammaren: hrr frih. af Ugglas Bennich, GCroneborg, Iläggström och IIederstierna; och från Andra Kammaren: hrr Wijk, Anders Andersson, Per Eriksson, Olof Olsson och Brolin. I utskottets andra afdelning för behandling at ärenden angående allmänna bevilluingen och bränvinslagstiftningen hafva blifvit insatta från Förstu Kammaren: hrr grefve Hamilton, grefve Sparre, v. Stockenström, Hammar och frih. Hamilton samt från Andra Kammaren: hrr frih. Fock, O. Andersson i Nordanå, Fredrikson, Carl Aron Jönsson och Rylander. — Samma utskott har antagit till notarie vice häradshöfding R. E. Eckerström samt till kanslister: e. o. notarien A. Andersson och vice häradshöfding W. IIuss. Andra kammaren hade i lördag! sammanträde dervid, säger P. T., till vederbörliga utskott remitterades de i föregående sammanträden väckta och bordlagda motioner. Remissen af de flesta bland dessa försiggick utan att föranleda någon diskussion. Hr Håkanssons förslag rörande grundskatternas afskrifning gaf dock, i likhet med ett par andra motioner, några af kammarens ledamöter anledning att yttra sig: Hr Treffenberg, som inledde öfverläggningen rörande hr IIäkanssons motion, förklarade sig ur statsekonomiska skal vara benägen för grundskatternas afskaflande, men ville på intet vilkor, att frågan härom skulle sättas i oskiljaktigt samband med den om försvarsverkets ordnande eller indelningsverkets upphäfvande. Denna sistnämnda fråga vore nemligen, oaktadt den gällde en art af grundskatt, dock på samma gång af rent militärisk natur och borde derför äfven ur sådan synpunkt bedömas. Visserligen hade en talare i denna kammare, vid behandling af statsreglerings-propositionen, förklarat döds domen redan vara fälld öfver indelningsverket såsom militärisk institution, men talaren sökte visa det ogrundade i detta påstående. För öfrigt antydde dal:n vådan deraf att makten låge hos en enda klass, och åberopade, till bestyrkande af sin åsigt i detta hänseende, ett af frih. Gripenstedt, år 1844 vid behandling af då föreliggande representationsförslag ugifvet yttrande, afsedt, att ådagalägga att sistnämula förslags antagande skulle leda till ett bonderezemente. Tal:n antydde, att äfven den senast gelomförda reformen lätt kunde medföra ett dylikt egemente. Herr C. 4. Larsson gjorde mot detta anförande sägra erinringar, hvilka hutvudsakligen hänförde sig ill den del deraf, som hade afseende på den inom sammaren befintliga majoritetens ställning till föreiggande fräga. Talaren trodde ingen fara vara för anden, att denna majoritet skulle låta något maktnissbruk komma sig till last, eller i allmänhet uppräda på ett sätt, som erinrade om de radikalas uppörande i andra länder. IIr P. Staaff instämde till lla delar med hr Treffenberg. Hr AÅ. Rundbäck rodde tiden vara inne, att taga i allvarligt öfverväande åtgärder för aflyftande af grundskatternas böra, men ansåg denna fråga vara af den ömtåliga bekaffenhet, att den borde med den största försigtighet ehandlas. Vid remiss af hr Jöns Perssons motion i grundkattefrågan hade hr W. Ericson ett yttrande, i hvilet han dels uttalade sitt ogillande af denna motions yfte, dels påpekade några, enligt hans förmenande, ÖA mo omer KK RH — — Q — ——2ss ——— 2 — 24 tog han åter lögnen fill sjn hjeln