Göteborgsposten – 28 januari 1873, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop 1873. IV. (Forts.) Innan jag redogör för företeelserna vid Andra kammarens utskottsval, bör jag nämna, hvad ni för öfrigt redan inhemtat, att den grupp i Andra kammaren, som förr kallats intelligenspartiet, numera antagit benämningen centern, icke derföre, att den skulle besitta mindre intelligens än den förre, utan emedan den första benämningen är för ett politiskt parti olämplig. För öfrigt är det klart, att inom landtmannapartiet finnes äfven en viss qvantitet intelligens, hvars egentliga innehafvare likvisst af majoriteten begagnas ungefär som Simson begagnades af filistserna. En annan omständighet, som föranledt den ofvan antydda namnförändringen, är, att centern vill betrakta sig som ett nytt parti och som till den ändan uppgjort ett program, försedt med en prooch epilog, som älven i Dagbladet först meddelats. Programmet är hållet i en mycket försonlig ton: det lofvar åtskilligt, och så till vida är allt väl, allenast det icke går med detta program i tillämpningen, som det vanligen går med do tidningsprogrammer, hvilka stundom delgifvas allmånheten mot slutet af hvarje år. Hvad som dock för centern utgör hufvudsaken är, att den eger sammanhällining, är enig — i dessa hänseenden må den gerna taga landtmannapartiet till föresyn — och allvarligt föresätter eig, att så mycket som möjligt lägga band på den fåsänglighet som egentligen utgjorde det ständigt verkande sprängämnet inom intelligenspartiet. Om, med få ord sogdt, centern verkligen förmår vidmakthålla en högsinnad enighet inom sig, eå ligger deri ett fruktansvärdt vapen mot landtmannapartiets alla egoistiska tendenser. Såsom detta parti hittills gått tillväga, kan det ej påräkna några nämnvärda anhängare i Första kammaren, och detsamma måste framgent blifva förhållandet, så länge detta paru fortsätter sitt system af exklusivitet, i hvilket ingen förändring kan ske, såvida partiet skall kunna sammanhållas. Landtmannapartiets ställning är redan långt ifrån angenäm och betryggad, emedan det icke åtnjuter något verkligt förtroende inom landet; inom tidningspressen har det föga stöd att päräkna, och påtagligen icke beller inom Första kammaren, äfven om denna skulle dela sig i två partier, enär intetdera kan gå i samma riktning som landtannapartiet. Det som den stora politiskt upplysta delen af nationen minst af allt vill underkasta sig är ett bonderegemente med en bondekultur i släptåg, men deremot villigt en sådan sannt fosterländsk samhällsutveckling, som måste utgöra föremålet för den stora majoritens i Första kammaren och en enig ceuters i Andra kammaren gemensamma sträfvanden — och då är det alldeles uppenbart, att landtmannapartiet, hvars egentliga styrka ligger i kultiverandet af partial intressen, utgör minoriteten inom riksdagen. Det var gitvot att äfven inom Andra kammaren skulle två särskilda förslagslistor till utskottsvalen upprättas, nemligen at centern och af landtmannapartiet. Centerns uppgjordes med tillbörlig moderation. Landtmannapartiet deremot tog alla sina koryfGer och åtskilliga derjemte af andra och tredje rangklassen. Centerns anspråk gick egentligen endast derpå ut, att i de efter afgångna ledamöter ledigblifna rummen få insätta män af silt parti, och det kan icke bestridas att dessa i afseende på kunskaper dels stå långt öfver, dels äro fullt jemförliga med dem som motpartiet tog i auspråk; men förhållandet inom detta är pu sådant, att i afseende på förtroendeplatsers tillsättande tages mesta hänsynen till, att de som skola ifrågakomma antingen redan utmärkt sig, eller atgifva försäkran om, att de skola utmärka sig för trogen tjenst, inom partiet naturligtvis. Det lärer icke kunna förnekas, att i afseende på ledamöter i konstitutionsutskottet stå d:r Dickson och kommerserådet Sjöberg (centerns kandidater) så högt öfver hrr Samuel Jonsson och Thorell, hvilka blefvo invalda, att de senare sjeltve till och med skola afstå från all jemförelse med de förra. Hr Jonas Andersson (centerns tredje kandidat) lärer endast kunna tillvitas, att icke tillhöra landtmannapartiet, ett fel, som frih. Schulzenheim på ett fullt tillfredsställande sätt synes ha afskuddat sig, enär han vid valet erhöll precist lika många röster som hrr Jonsson och Thorell. Då frih. Schulzenheim åtnjutit