Göteborgsposten – 25 januari 1873, sida 1

Juliette, hennes dotter, fröken Wiberg, Prosper, hennes dotter, t. d. advokat — hr K. Almlöf. Den aktade skådespelaren har sålunda slagit in på en splitterny bana, från de gamla gubbarnes har han öfvergått till de unga flickornas roller, ty ung måste den väl vara, som skall föreställa dotter-dotter till m:ll Bock och dotter till m:ll Wiberg! En nyhet af stort intresse för vår musikaliska allmänhet är utan tvifvel, att prot. Wilhelmj, den så högt begåfvade violin-virtuosen, i medlet af nästk. mars månad ämnar inträffa härstädes för att gifva en eller ett par konserter. Vi fösta våra konstälskares uppmärksamhet på den lottförsäljning, som eger rum (hvarje lott 5 rdr) i hr J. F. Richters boklåda härstädes till den å utställningen i Köpenhamn prisbelönta, af juveleraren hr C. 4. Liedbery i Stockholm förfärdigade, konstrikt arbetade Svenska National-Vapenbägaren af guld och silfver, öfver hvilken en utförlig beskrifning finnes tillgänglig i samma bokhandel. I en universitetsstad någonstädes i verlden lesver en gammal prosessor, lika lärd som originell och sramför allt bekant för sina skarpa uttryck om personer, hvilka, af en eller annan orsak ej falla honom i smaken. Så yttrade han en gång om en dylik för honom misshaglig personlighet i sin oefterhärmliga näston: Den som i den mannens ansigte kan upptäcka en enda skymt af ärlighet och redbarhet, den måste anse Vår Herre för falskmyntare !