Göteborgsposten – 24 januari 1873, sida 1

Den 21 Jan. I dag skulle, enligt anslag, endast åtskilliga förberedande — inga utskotts — val verkställas; men ett rykte med anspråk på tilförlitlighet hade spridt sig, att i Andra kammaren skulle antingen före valens början eller efter deras fullbordan statsrådet Bergström ställas på hetan sten, och att det var pastor Törnfelt, som var fast besluten att göra slag i saken, assisterad af hr Jöns Pehrsson. Derföre inställde vi oss, referenterna, punktligt. Jag tror, att mångas blickar voro fästade på hr Törmeelt. Hans rörelser foljdes med stor uppmärksamhet. Han iakttog ett plastiskt lugn, lugnet före stormen, tänkte jag. Valen verkställdes, det ena efter det andra. De hade ändtligen afslutats. Nu — tänkte jag och fattade pennan. Men vice talmannen föreslog, och kammaren beslöt, att i protokollet skulle intagas det tal, hvarmed talmannen på rikssalen bragte konungen kammarens helsning. Nu — tänkte jag; allmän rätning, men talmannen hemställde, att den akakademiska qvarten skulle afskaffas. Nu — tänkte jag; men så fick adjunkten Aszelius åtta dagars hemlof. Nu — nej pastor Törnfelt satt som hade han varit fastspikad på sin plats. Ryktet om hans effokttulla uppträdande var troligen en anka, såvida han ej möjligen insett, att den förespeglade assistansen icke var tillräcklig. Slutligen, sedan hr Ehrenborg föreslagit ett sätt, hvarigenom åtskilliga ledamöter okolle kunna göra sig bättre börda, hvilket förslag hr Sven i Österslöt begärde på bordet, föll klubban till sammanträdete afslutning. Mer än två timmar förspillda i spänd väntan på en händelse, som ätven nu uteblet! Ett af valen följdes med ett visst intresse, det af åtta ledamöter, som skulle tillsätta kammarens kansli. Det hade nemligen sagts med mycken visshet, att en sfraktion inom landtmannapartiet skulle vara benägen att såsom ett soulagement förskaffa kapten Mankel förste kauslistplatsen, hvilken kapten Runeberg vid många riksdagar innehaft och skött utmärkt väl. Men huruvida ens kapt. Mankell kom ifråga, då kanslist skuile tillsättas, är ej bekant; det vissa är, att kapt. Runeberg ertöll befattuingen och det länder dem som valde honom till heder.