Göteborgsposten – 20 januari 1873, sida 1

OS CFYAIJULRLII. AVP Ut: — — klock-metall som t. ex. Adelina Pattis, men den är deremot betydligt mera sympatetisk, och på den sanna känslans vingar lemnar hon både Lucca och Patti långt efter sig. Sångerskan anhöll genom tidningarne, att man ej genom applåder och framropningar m. m. skulle störa henne, hvilket man äfven efterkom, fastän publiken ofta nog hade svårt att styra sin förtjusning. Efter pjesens slut togs dock skadan igen, och så väldiga bifallsyttringar har man här aldrig haft maken till. Utom de vanliga handklappningar, rop och stampningar, voro tusentals näsdukar, affischer m. m. i viltande rörelse. Hennes recettafton nådde entusiasmen en höjd, som trotsar all beskrifning. Ett sådant blomsterregn har här ingen förr skådal. Som minnesskänk presenterade den tacksamma publiken äfven en rikt förgyild silfverservis, hvars största pjes utgöres af en rysk samowar eller thkök. Fru Nilssons ackord med impressarion galde 15,000 rubel förutom recett, och att denna var briljant det är säkert. Den 8 dennes uppträder fru Nilsson vid en konsert till förmån för konservatoriet härstädes, då lägsta priset är 6 rubel (nära 15 rdr rmt). Lokalen (Adelsklubbens kolossala salong) blefve säkerligen öfverfull, om prisen än vore dubbelt så höga; ty man mäste ju, heter det, an en gång förskafsa sig denna sublima konstnjutning och höra denna själ-. fulla sång som blott en — Diva Kristina förmår att erbjuda. A. T—r. Fru NIISSOn-Rouzeaud lärer från den 15 nästk. April komma att uppträda å kongl. teatern i Brussel under en serie af representationer. Statens jernvägar och trafiktillväxten. Jernvägsstyrelsen har i en skrifvelse till K. M:t af d. 18 sistl. December meddelat några upplysningar angående jernvägarnes framtida utsträckning och den blifvande sannolika trafiktillväxten å desamma, af hvilka upplysningar vi efter Stockholms Dagblad meddela våra läsare följande sammandrag: Annalkandet af den tidpunkt, då ej mindre återstående delar af Östra och Norra stambanorna än ock de flesta nu under anläggning varande enskilda jernvägar, hvilka ansluta sig till stambanorna och derigenom i väsentlig mån komma att öka rörelsen på de sistnämnde, blifva fullbordade, har föranledt styrelsen för statens jernvägstrafik att, med ledning at vunnen erfarenhet, uppgöra en beräkning öfver hela det behof af transportmedel, som före denna tidpunkt bör fyllas; och för att göra ämnet åskådligt mellan nuvarande förhållanden och dem, som styrelsen antager komma att ega rum vid slutet af år 1875, har styrelsen hänvisat till en af styrelsen uppgjord öfversigt, af hvilken bär meddelas, att stam banornas sammanhängande längd beräknas vid slutet af 1872 till 115 mil, men vid slutet af 1875 till 140 mil; att främmande till stambanorna sig slutande jernvägar skola vid förstnämnde tidpunkt utgöra till antalet 11, men vid 1875 års slut uppgå till 31; — att dessa främmande jernvägars längd, derunder inbegripna de norska Hovedoch Kongsvingerbanorna 17 mil långa, vid slutet af 1872 utgjorde 68 mil, men skola vid 1875 års slut uppgå till 230 mil; — att hela det sammanhängande jernrågsnåtets längd, nu utgörande 183 mil, skall vid utgången af 1875 uppgå till 370 mil. För att adagalägga tillökningen i trafiken å statens stambanor under de sista åren eller från 1870, har styrelsen likaledes meddelat en uppgift, hvaraf bland annat framgår, att personrörelsen stigit omkr. 20 proc. och godsrörelsen med mera än 30 proc. på två år, hvarunder banlängden ökats med blott 7 proc. och intet mera betydande nytt tillflöde tillkommit än det, som fullbordandet af Nordvestra stambanan vid medlet af 1871 tillvagabragt genom den oafbrutna törbindelsen med ofvanberörda norska jernvägar. Om härjemte tages i betraktande jernvägsnätets successiva utsträckning under nästa 3 är ej allenast genom stambanornas med nära 213 proc. förökade längd, som redan i och för sig måste betydligt öka rörelsen äfven på de äldre linierna, utan ock genom tillkomsten af 16 nya föreningsstationer med främmande jernvägar, som sätta stambanorna i omedelbar förbindelse dels med rikets förnämsta bergverksdistrikt, dels med andra folkrika orter och på flere ställen n ed Östersjökusten, så lär intet tvifvel, yttrar styrelsen, kunna uppstå derom, att statens jernvägar efter utgången af år 1875 hafva att emotse en rörelse, som vida öfverstiger hvad man förut haft anledning att förvänta. Understöd för vetenskapliga ändamål. K. M:t har den 28 Dec. tilldelat nedannämnda retenskapsidkare de genom kgl. brefvet d. 21 Febr. 1852 bestämda resestipendier, nämligen: vid Upsala universitet det större stipendiet å 1,800 rdr åt adjunkten R. F. Fristedt, det mindre stipendiet å 1,200 rdr åt docenten G. Mittag-Letfler och ett från föregående år besparadt stipendiebelopp 1,300 rdr åt docenten L. F. Nilsson, samt vid Lunds universitet det större stipendiet å 1,800 rdr åt docenten Es. Tegvår och det mindre å 1,200 åt profossoron A. Möller. Af de enl. kongl. brofvet af samma dag för civila läkare bestämda resestipendier har K. M:t tilldelat det större å 1,800 rdr åt underläkaren vid serafimerlasarettet H. Strandberg och det mindre å 1,200 rdr åt provincialläkaren i Söderåkra distrikt A. Th. Schram. Derjemte har K. M:t anvisat följande belopp. nämligen: . åt akademeiska konsistoriet i Upsala för utgifvande af universitetets årsskrift 1.200 rdr, akademiska konsistoriet i Lund för samma ändamåi 1,200; adjunkten vid universitet i Lund C. G. Thomson, tör utgifvande af 2:a delen at hans arbete: Skandina