Göteborgsposten – 15 januari 1873, sida 1

för en annan stor grupp af sjukdomar, som hafva denna tid till sin älskliogstid, nemligen: catarrhala rubbningarne inom digestionskanalen. Deras summa uppgar till 5245, endast med några 10-tal öfverstigande föregående årets (5206); ojemförligt största antalet haraf utgöres at de liudrigare affectionerna med 3718; som nämndt är, intager dessa främsta rummet under sommarmånaderna, lätt förklarligt af den till dessa slags sjukdomar disponerande starka hettan; högsta siffran (696) faller på Augusti, minsta (158) på December. Till freqvensen intages tredje rummet af halsfluss, som belöper sig till 1319, hvilken siffra betydligt understiger redan föregaende ärets (1600) samt ännu mera den för för 1870 (1764). Som vanligt uppträder denna äkomma hufvudsakligen under tö.sta och sista tredjedelen af året. Den enda sjukdom, som under förflutna året epidemiskt, ehuru ej i någon särdeles betydlig utsträckning, hemsökt vårt samhälle är kikhosta (Pertussis). Af skarlakansfeber, som 1870 ganska svårt hemsökte Göteborg och följande äret bibehöll sin epidemiska karakter, fastän i starkt aftagande mot årets slut, hafva under sistlidet år endast spridda tall förekommit, dock uppgående till 108; också har den uppträdt i något förmildrad form, då dödligheten utgör 12 4, hvilken siffra visserligen i sig sjelf är hög, men uock visar en minskning mot de föregående årens 15 4. Ingen af de öfriga epidemiska sjukdomarne har förekommit i någon vidsträcktare utbredning och utvisa alla en mindre summa än föregående åren. De kraftiga åtgärder, som vidtagits af Sundhetsnamnden emot Smittkoppornas spridning, hafva äfven nu krönts med framgång, i det de, ehuru flera gånger importerade, ingen gång tagit fart; endast 46 fall (emot 53 år 1871) hafva anmalts. Fläckoch tarmtyfus hafva förekommit i spridda fall och visar någen minskning; Af vattenkophorna hafva anmälts 140 fall mot 181 året törut. Åtven frossan visar en minskning till 186 från 238 år 1871: Strypsjukan har under de senaste åren, specielt under det sistförflutna, visat en oroande och anmärkningsvärd förökning. Från 44 fall under år 1871 steg siffran förra året till 98. Att här varit fråga om veritabel croup bevisas bäst af den starka mortaliteten 67 6. Diphteri bar under äret icke törekommit epidemiskt. Påssjukan har uppträdt i små lokala epidemier. At Otriga sjukdomar, som upptradt i någon större mängd äro: aculedgångsheumatism, 537 fall och ansigtsros 207 tall. De veneriska sjukdomarne visa en summa af 795, som med 100 ötverstiga föregående årets; de flesta utgöras dock af den lindrigare formen gonorrb med 534 fall. Fyllerigalenskapen har beklagligen på de senare åren visat nagon tillökning. Under förra året 123 st. med 8 dödsfall. Kasta vi en återblick på den nu i korthet anförda sjukdomskonstitutionen, finna vi att förhållandena gestalta sig särdeles gynnsamt, då nästan hvarje sjukdom i antal understiger det föregående årets, vvilket dock ansågs vara ovanligt föruelaktigt med afseende på sjukdomskonstitutionen; äfven i afseende på sjukdomarnes beskaffenhet äro vi nog lyckliga att kunna säga: att inga gravare sjukuomsformer under året varit förberrskande. Den enda epidemi som gästat staden nädde aldrig uågon särdeles stor utbredning och visade ganska låg mortalitetsprocent. Det enda anmärkningsvärda dessutom är strypsjukans tillväxt under senare åren, men då inga förändrade förhällanden inom staden tionas, hvilka man med tog kan tillskritva denna rörökning, är det att hoppas att densamma beror på öfvergående tillfälligheter. Under året hafva 980 dödsfall anmälts, hvilka fördelade efter åldrarne, med 249 komma på åldern under 1 år, 103 på 1—2 år, 89 på 2—5 år, 487 på åldern öfver 15 år, hvaraf 235 mankön och 251 qvinkön. De sjukdomar, som mest bidragit till dödsustorna, äro af de akuta: Lunginflammation 704 sjukdomsfall, 136 dödsfall, Strypsjuka 98 66 Tarmkatarrh 2535 43 ov Kikbosta 996 33, Luftrorsinflammation 4239 30 oa Hjernbinneinflamm. 7 27 samt af de kroniska: Lungsot 169 dödsfall, Kräftan i åtskilliga organer 30 Sedan ärsberättelsen blifvit uppläst hölls det öfliga årshögtidstalet af sällskapets afgående ordförande, d:r Settervall, som till ämne ör sitt föredrag valt ledgångs rhaumatismen. Tal. ioledde sitt föredrig med uttalande at ten förmodan att det för mången kanske kunde forefalla besynnerligt att han till amne för detsamma valt en så vanlig och bekant sjukdom. Enligt hans åsigt var emellertid devna sjukdom en af de svåraste att förstå ich behandla, hvilket han äfvea sökte bevisa senom ett längre vetenskapligt anförande samt cuerandet af framstående vetenskaps mäas ytiranden i ämnet. Såsem det mest lämpliga behandliagssättet för rbeumstiska åkommor framhöll tal. den Mezgerska metoden samt atslutade sitt förodrag med följande yttrande: Ännonseradt är visserligen att endast en läkare i Sverige (i Helsingborg) skulle vara råtimätig utotvare af konsten, men torde jag få nämna att jag Jelf jemte många andra patieuter under förliden sommar vid Lysekil genom professor Curmins outtröttliga nit och ihardighet medelst massage återfått våra ledgångars brukbarnet. Derjemte bör bekantgöras att f. n. trenne kamrater hos d:r Merger studera hans behandlingsmetod, så att forhoppnuing siaues att de ledgåogssjuka flerstädes här 1 landet kunna komma i åtnjutande at denna välgörande behandling samt att monopolet snart måtte upphöra. Sedan d:r Settervall derefter tackat sekrateraren, d:r Ljungbreg, för hans nit och arbete för sällskapet under tilländagångna året ötverlomnade han klnhhan till nua A.