Göteborgsposten – 14 januari 1873, sida 1

A maan:a:. AAAC.)A tyrken. Denna måste följaktligen nödvändigtvis spöka med i ett nyårsspektakel. På samma sätt förhåller det sig med pressen: man ser både den byräkratiska?, den eliberala och den :indifferenta pressen. I denna brokiga massa haglar det af qvickheter, häntydningar på dagens frågor, t. ex. det Sverdrupska partiet, politiska tal vexlas och humoristiska visor sjungas, men i hela styckets anläggning och wtorande röjer sig en märklig hållning och plan. Derpå träffa vi hr Ole Giommen på ett bondevävsmöte hos hr Kuiberud, der under måvgabanda tal stiftas en Vaasedalens centrala politiska förening. Ole får lötte om att bli Storthingsman och förlofvar sig med Kniberuds fula dotter, som just nyss har fått sina lockar afklippta af en tysk håruppköpare, som spekulerar i -Signaltörändringen. Då och då klinga pikarne nästan för mustiga och bittra, hvarföre också en och annan hvissling blifvit hörd, ehuru den genast afspisats med dandrande handklappningar. Oles drömmar om etorhet få en bedröslig upplösning: ban vaknar upp på bänken framför Storthingsbyggnaden, der han slumrat in i 8 graders köld och förfrusit sin näsa. Med stor möda få hans kamrater honom riktigt vaken, då börjar han ånyo hålla ett politiskt tal, under hvilket åhörarne på scenen stoja och väsnas och alltsammans slutar med att ett par poliskonstaplar arresterar hela sällskapet, som i arresten får tillfalle att sofva ruset at sig, hvarpå tomtebissen, bondens skälmske tjenare, adresserar några slutkupletter till åskådarne. Jag har måhända något för utförligt behandlat detta lappri, men denna farce kan, måhända i vår tid göra lika stor nytta som en af Holbergs komedier på ain tid: att underhålla och gissla. Dess författare är en student Thoresen, son till den bekanta förfartarinnan Magdalene Thoresen; han har förut skritvit de väl tecknade lokala situationsstyckena: Hos Kaptejnen, ÅI Prestegaarden, -På Bygden oca farcen Zulugaferinden. Nagra tidningar ha försökt att ge en statistisk öfversigt af den törlust, som vår handeleflotta lidit genom de förfärliga hörtistormar, som ännu fortfara och hålla vintern aflägsnad från våra kuster. Vrakens antal för November månad uppgifves sålunda till 158 och fartyg inkomna med sjöskada till 173; hvarje vrak uppskattas till 12,000 rdr sv. och hvarje sjöskada till 4000 rdr, hvarigenom en förlust 1 nationalförmögenhet af omkr. 2,600,000 rdr sv. endast för November månad uppstått, men, om så tilläggas de senare timade törlusterna, kan man med säkerhet anslå skadan till 4 mill. rdr sv. Föga tröst ligger deruti, att allt är assureradt, ty skeppsredarne sjelfva äro de största delegarne i sjöassuransbolagen. Man är nu nyfiken på att få se revisionsberättelserna från hvarje sällskap för det förflutna året, hvilka alltid offentiiggöras i tidningarne; det anses dock med bestämdbet att intet bolag har svårt för att uppfylla sina förbindelser, huru utdelningen till aktie egarne blir klen, men dessa äro också vana vid starka fuktuationer i vinsten: Porsgrunds Sjöforsäkringsbolag lemnade år 1869 ingen utdelning, men år 1870 40 4, och år 1871 44 00. Kris8tianias d:o har lemnat omkr. 13—15 och 17 46, Arendals 24—24 och 28 00. Tönsbergs 10— 10 och 0 44; de i Kristiania bildade bolagen: Poseidon och Keaseuransbolagetkunna också utan möda fullgöra sina förbindelser. Vestkustens tidningar begagna sig af fartygsförlusterna i höst för att varna redare och uppmana dem till återhållsamhet gentemot redan gjorda fraktanbud för våren, i det de statistiskt söka bevisa att förlusten af fartyg nödvändigtvis skall medföra en stegring i trakterna, sålunda: de nationer, hvilka deltagit i trälastfarten, ha förlorat 400 å 600 far tyg, räknar man 3 resor för hvarje furtyg gör detta 1200 å 1800 resor och anslås hvarje fartyg till 100 komm.-laster, uppstår sålunda en förlust i fartygsrum at 120,000 till 180,000 komm -läster. Vår väl skötta statistiska byrå arbetar redan på att skaffa större visshet i denna mycket vigtiga sak. Vare dermed emellertid huru som helst, visst är, att våra skeppsredare gjort utmärkta affwer under det förflutna året och nästan hvarje dag innehålla tidningaroe un derrättelser om nya fartygsköp från utlandet, så att Norge vid skeppsfarteos början i vår skall ega ötver 7000 fartyg, af omkr. !(3 mill. komm lästers drägughet och med besättn ngar uppgående till 55.000 man. Vår handelsflotta är den 3:dje i ordningen i verlden, näst efter Englands och Nordamerikas. Statsrådet Stangs plötsliga afresa till 2 . 1 1 A I o. 4..