Göteborgsposten – 11 januari 1873, sida 2

Frarn Uufvudstaden, Mu-kaliska konstforeningen har för afsigt att till i morgon töranstalta eo konsert i stora örssalen i Stockholw. Programmet upptager endast kompositioner af evensk eller norsk mästare och skall, enligt Stockholms Dagolad,, innehålla, förutom åtskilliga lyriska ton dikter, ett större icke förr gitvet orkesterverk at Rubenson, en i utlandet högt uppskattad konsert för piano at Grieg — hvari pianostämman utfores af den berömde virtuoden br Neupert — samt Ludvig Normans sistl. Lördag å Stora teatern gitna ESs-dursymfoni. — StaJsarkit. Hedin ingaf d. 27 sistl. December till handelsoch ekonomikollegium on anmälan derom, att en vid Stockholms ganverk sistl. sommar uppförd skorsten af 133 sots höjd remnat och att detta måhända kunde medtöra vånliga töljder, derest ej sorsigtignetssått blefve vidtagna. Vid till följe derat anställu undersökning och efter öfverlagguing med på stället närvarande sakkunnige perso: ner kom stadsarkitekten till det slutomdöm att skorstenen, om den ock icke vid besigt ningstilfulet dervid visade banäganhet, hkväl kunde vid en fortfarande stark eldning elier ull och med vid stark storm än vidare rewna, uva efter ett rss när som belst kunde vara att befara. Gasbolagets styrelse anbefalldo derefter omed-lbart gasverkets ingem:örer, hvilka delaue de uttalade sarhågorna, att ge nast gå I sorlatining om anskaffande at hörnoch bindjern för skorstenens satamanskruf:ting samt alt läta upnsätta stållningar för arbetets utförande. Sedan ur Hedins avinälan remitterats tull öfverståtbållsreembetet, hölls d. 4 d:s ny besigtaing, hvarvid följande resultat erhölis: att sSkorstevens fall ej vore att belara under den tid, som ertordrades tor att betrygga densamman bestånd; alt visserligen bäst vore att bkorstenen nedtoges, hvilket besginingsmännan dock ej ville påyrka, då så dant kunde för det närvarande undv kas ge nom erforderliga bjelpmedel, som för längre tid betryggade för all fara; att skorstenen ekull til sin höjd förkortas med 20 fot, samt alt bestgtuingsmännen genom dessa årgarder ansågo, att hvad under för handen varande omsiändigbeter kunnat göras blitvit iaktiaget.