Göteborgsposten – 7 januari 1873, sida 2

Article Image
Lurich för att försvara sig mot en disciplinär unklagelse, åsyftande rektorns afsättning från I J ombetet. Härtill yttrar ett preussiskt blad: Lika litet som påfven kunde med inqvisition I v ych index hejda tavkens flykt, lika litet skall s I let någonsin lyckas för de protestantiska småo påfvarne, hvilka liksom sin store, om än afjs skydde förebild i Rom tillmäta sig ofelbarhet, I s att nedtrycka den förnuftiga och konseqventa lelen af protestantismen till blind underkastelse under kärlekslösa, srån kristlig föru sragsamhet himmelsvidt skilda presters omdlöme. Telegrafen har ett par gånger nämnt om en stor strike, som utbrutit i Cardiff och kringliggande trakter i Syd-Wales och genom hvilken 60 till 70,000 arbetare nedlagt sina arbeten. Minst 300,000 personer förlora härmed sin utkomst och äro hänvisade till ett bidrag, som arbetarne i andra trakter kunna lemna dem. Trades Unions skola nog göra sitt bästa för att hjelpa de sysslolösa arbetarne och deras familjer; men det skall kräfvas alltför stora summor för att detta bistånd skall kunna lomnas under någon längre tid. Striken har framkallats derigenom, att arbetsgifvarne, hvilka å sin sida bildat en förening till försvar emot arbetarnes fordringar, påbjödo en nedsättning i aflöningen från d. 1 Januari. Detta motsatte sig arbetarne. En skiljedomstol föreslogs. Arbetarne sade sig villiga att ingå å en sådan; men arbetsgifvarne vägrade. Ombud från båda parterna höllo nyårsdagen ett sammanträde för att träffa någon uppgörelse. Försöket misslyckades, och det nya kriget mellan kapitalet och arbetet har ånyo utbrutit, fastän dess utgång ej gerna kan bli någon annan, än den att arbetarne måste efter någon tids elände och försakelser underkasta sig eller ock bli bortträngda af andra arbetare. I båda fallen skall nederlaget försvaga arbetarnes sak och stärka arbetsgifvarnes inom hela landet. Så länge kampen pågår, skall den emellertid förete väldiga proportioner, och märkligt skulle det vara om våldsamheter och lagbrott icke tölja. Morning Post yttrar härom: Ånnu för kort tid sedan skulle landet med glädje åsett, att Trades Unionismen, hvars tyranni är i ögonen fallande, lidit ett nederlag. Kollisionen emellan kolgrufvornas egare har dock visat, att det ges en annan unionism, hvilken kan vara lika skadlig för allmänhetens intressen som arbetarnes, om icke ännu skadligare. Det är dock naturligt, att så länge det finnes mäktiga Trades Unions, skola och måste arbetsgifvarne upprätthålla sina koalitioner. Den Gramonvska affären håller alltjemt den diplomatiska verlden i rörelse. Franska sändebudet i Wien, Bonnoville, har i anledning af densamma kallats till Paris. Det erkännes nu tillochmed officiöst ifrån Wien, att Beust äfven efter krigsförklaringen mellan Frankrike och Tyskland underhandlade med Gramont om en allians, ja, det säges tillochmed, att subsidiefrågan redan diskuterades emellan dem. Det tyckes nu vara en afgjord sak, att Beust skall bli syndabocken och komma att offras upp, i det han hemkallas från sin beskickningspost i London. Från Wien meddelas äfven, att det hvarken var Beusts eller Andrassys förtjenst, att Österrike-Ungerns neutralitot upprätthölls under högsommaren 1870. Vörtjensten tillkommer egentligen den dåvarande cieleitbanske ministerpresidenten grefve Potocki. Denne, som är polack, men har stora gods i Volhynien, fruktade nemligen. att ryssarne genast skulle kasta sig in i Galiz en och att Österrikes deltagaude i kriget genast skulle ba till följd de ryska armåernas inmarsch. Potocki var äfven af den åsigt att man icke borde begära af de tysk-österrikiska provinserna, att de skulle deltaga i on kamp mellan Frankrike och det enade Tyskland. Frankrikes inrikesminister har förnekat kolporteringsrätt åt Almanach måeteorologique, eom likväl fick fritt cirkulera äfven under kejsardömet. Goulard har nu äfven börjat tillämpa lagen mot Internationale, i det 35 personer i Poulouse häktats, såsom misstänkta för delaktighet i denna förening. Kort före Paris cernering togoa flera kistor i beslag st tullljenstemännen i Calais och skickades tillbaka tll Paris. Man erfor sedan, att en af dessa kistor kom från Tuilerierna och innehöll den personliga brefvexlingen mellan Napoleon III och suveränerna i Ryssland, Österrike, Sachsen, Baiern och Wiirtemberg. Man önskar nu upplysning om, huruvida denna brefvexling icke innehåller något af vigt äfven i afseende på Gramontska saken. På grund af de angrepp för hvilka general Ducrot varit utsatt från pressens sida, vill krigsministern Cissey återuppväcka en under kejsardömet gällande förordning, som beiryggar officerare mot pressens angrepp. I Bryssel har den belgiska abbån Opsomer, hvilken slutit sig till gammalkatolikerna, angripits at en person, som riktade emot lonom en dolkstöt, mordförsöket misslyckades likväl.

7 januari 1873, sida 2

Thumbnail