Göteborgsposten – 3 januari 1873, sida 2

ropcenne, så torde det vara lätt att bedöma, hurudan ställningen i sjelfva verket varit. Gramont skrifver: Se här fakta! Den 23 Juli 1870, d. v. 8. straxt efter krigsförklaringen, besökte österrikiske ambassadören, furst Metternich, mig i utrikesministeriet och lemnade mig tvenns depescher ifrån sin regering, båda daterade d. 20 Juli, i det han bad mig taga kännedom om desamma och lemnade dem åt mig för att taga afskrifter af dem. Den ena af dessa depescher, affattad för att bli offentliggjord, hvilket senare ätven skedde, uppställde till principen Österrikes neutralitet, i det den med synnerlig sorgfällighet betonade, att denna neutralitet icke skulle förhindra de rustningar, som kunna vara af nöden för kejsardömets säkerhet, Denna neutralitet, som proklamerats efter öfverenskommelse med oss och hvars hemlighet vi kände, kunde icke oroa oss. Till förekommande af hvarje missförstånd fanns det, såsom jag nämnt, en annan mycket fullständig och mycket tydlig depesch, hvilken skrifvits samma dag, hvilken lemnades till mig samtidigt af den österrikiske ambassadören för att taga afskrift af densamma. Jag är icke den ende, som erhållit meddelandet af d. 23 Juli 1870 och innehar afskrift af dessa båda depescher. Det gjordes äfven i S:t Cloud (åt kejsaren) och åt andra medlemmar af regeringen. Ur en af dessa depescher af d. 20 Juli 1870, hvilka lemnades till mig af den österrikiske ambassadören och voro undertecknade af den österrikiske utrikesministern — ur en af dessa depescher, ur den som man ej ansett det lämpligt att offentliggöra, har jag, lemnande å sido andra ställen, hvilkas atslöjande hvarken synes mig lägligt eller rätt, utdragit följande: Var derför god och upprepa för IL. M:t (Napoleon III) samt hans ministrar, att vi betrakta Frankrikes sak som vår egen och att vi skola bidraga till dess vapens framgång i den mån det är oss möjligt. Detta hade turst Metternich fått i uppdrag att upprepa för kejsaren och hans ministrar. Eftersom han erhöll befallning att upprepa det, visar detta, att han redan törut sagt det; och han förde i sjelfva verket, trogen sina instruktioner, icke något annat språk. Jag får slutligen tillägga, att de försäkringar om medverkan som afsändes d. 20 Juli, afgåfvos och uppropades d. 23, blifvit likaledes direkte bekräftade d. 21 af utrikesministern sjelf. Man skall dagen i ända kunna tvista om orsakerna till kriget, man skall aldrig lyckas att utplåna den officiela karakteren i dessa meddelanden eller förneka, att do blifvit gjorda. Och nu spörjer jag hvarje ärlig man, huruvida det är sfanvt eller ej, att Österrike lofvat oss sitt understöd för 1870 års krig. Andra bandet af undersökningen rörande d. 4 Sept. har utkommit i Paris. Det innehåller bl. a. vittnesmålen af S:t Marc Girardin och grefve Daru. Den senare kallar deri d. 4 Sept. för ett brott och har, i trots af alla derom gjorda uppmaningar, icke velat stryka detta ord. Daru var, som bekant, utrikesminister under Ollivier. Thiers besökte d. 28 Dec. engelska ambassaden. Då han skulle aflägsna sig, fick han foten fast i en matta och föll, men slapp ifrån med en lätt stöt på armbågen. Passfrågan mellan Frankrike och Tyskland skall ha löste. Passen skulle upphätvas från och med detta års ingång. Soir vill veta, att påfven ämnar afbryta den diplomatiska förbindelsen med Frankrike, om versaillerregeringen gillar sitt sändebud hos italienske konungen, Fourniers hållning. De klerikala tidningarne uttala sig mycket skarpt mot regeringen i afseende på Bourgoing (se gårdagens blad). Union säger, att de Courcelles, som skickats till Rom i st. f. Bovrgoing, endast skall maskera indragandet af beskickningen hos påfven, hvilket den italienska regeringen åstundar. Bladet tviflar ej om de goda afsigterna hos Courcelles, hvilken förut visat sin tillgifvenhet för pålven, men underrättar honom om, att han i Rom skall finna en för sin mission föga gynsam terräng och att han skall förlora fotfäste. — Frågan är nu, om Thiers skall våga att göra allvarligt motstånd mot de klerikala. Inom de klerikala kretsarne påstår man, att, om Thiers icke böjer sig för påfvens vilja, så vill h. helighet bannlysa presidenten och hans ministrar. Narskalk Bazainas process skall komma under törhandling i början af April. Antalet vittnen, bland hvilka finnas många från Metz, utgör 200. Alla dagorder och öfriga aktstycken, som tyskarne offentliggjort rörande kriget, ha öfversatts på fransyska och figurera i processen. Avgående krigsrättens sammansättning är ännu ingenting bekant, endast det är säkert, att amiral Trhouard skall föra pre