Göteborgsposten – 3 januari 1873, sida 1

m., hvilka, utförda mera som konstverk än fabriksalster i den eller den berömda franska vateliern, tilldraga sig åskådarnes bliekar. Det är dock egentligen för furstliga personer, deras representanter eller magnater i penningverlden, som sådant finnes till, och i hvilkas våningar det har sin rätta plats. Något så dyrbart i den vägen som det i en föregående korrespondens nämnda framlidne konungen tillhöriga bordsganityr, har man nu icke observerat, men såsom anmärkningsvärdt smakfullt förekom oss ett garnityr af 2 lampor, 2 sardinierer, 1 grupp och 2 fizurer i oxcideradt silfver, ämnadt att pryda chomincger eller buffeter i antik stil, hvilket II M. drottningen inköpt som jullklapp åt II. M. konungen. Bland de kongl. julklapparne, efter vi kommit att nämna derom, märktes en präktig couvrepied (svenskt arbete och present af konungen till drottningen) af hvita räfskinn med öfvertyg af blått siden, samt ett garnityr (också julklapp till drottningen af konungen) af fruntimmersprydnader i silfver, norskt filigramsarbete och utsördt med den konstskicklighet som utmärker dessa arbeten. Den kongl. familjen tillbragte, som vi i föregående korrespondens förmodade, jula tonen hos enkedrottningen; äfven prinsessan Eugenia var närvarande. Det är nästan ett underverk, att prinsessan, efter sin mångåriga -juklighet och efter den sista betänkliga lungaffektionen, blifvit så återställd, att hon kan gå uppe i rummen och synas till utseendet friskare än före senaste sjukdomsfallet. Läkarne lära dock ogerna tillåta, att bon mottager besök. Då året nu står så nära sitt slut men riksdagen så nära sin början, lära arbetena inom departementena och i statsrådet påskyndas med största ilver. Det omtalas såsom exempel härpå att konseljen i Lördags räckte ända till kl. !,4 e. m. Hvilka ärenden, som förevarit, känna vi icke, men sannolikt hafva de icke varit få; man tror sig veta att bland de då afgjorda, af allmännare intresse, skulle varit äfven frågan om teatercensurens afskasfande, men om det beslut regeringen fattat har ännu ingenting transpirerat. Lika litet känna vi om något förekommit i går hos regeringen beträffande uaderdåniga framställningar som ingått från olika häll om lönelörbättringar för embetsoch tjenstemän, som lida under tryckot af den dyra tiden. Petitioner i sådant syfte omtalas hafva inkommit från skollärare, embetsoch tjenstemän vid hofrätterna, vid landtstaten m. fl. Om regeringea bäraf ekall siana sig föranlåten algifva till riksdagen proposition med förslag till en omfattande allmän löneförhöjning, torde vara tvilvel underkastadt. emedan i sådant fall nägot derom på ett eller annat sä:t säkerligen redan blifvit kändt; men att regeringen skulla helt och hållet neka att lyssna på de många behjertansvärda ansökningarne, är ännu mindre troligt. Dot sannolikaste är väl då, som ett rykte med ulseende af tillforlulighet berättar, att regeringen, innan bon föreslär löneförhöjningar för alla tjenstemän, vill afvakta ytterligare en tids erfarenbet och för i ando hufvudsakligen inskränker sig till att proponera löneförbättringar för dem som visat sig vara i största behof af sådana, eler lägra gradens tjenstemän vid landistaten, hofrätterna m. fl. — Svårligen torde riksdagen, darest en så billig framställning u går från regeringen, kunna vägra sitt bifall, helat landets sinansiella ställning fortfarande är mycket god; det antogs nemligen för någon tid sedan, vid ett hastigt ötverslag, att öfverskotiet af inkomster utöfver de af riksdagen beräknade utgifterna för innevarande år skulle uppgå till omkripg 7 millioner riksdaler, — Man kan döma om hur dyr lofnadskostnaden, åtminstone i Stockholm, är, då man hör, ait eu utländsk härvarande minister skulle hafva yttrat, act han visserligen på andra orter i utlandet funnit en och annan artikel dyr, men att han tyckte sig märka, alt allc här var dyrare, in han varit van vid, och att han som representant för sin regering här icke kunde lefva för mindre totalkostnad än mellan 1 å 2000 rår i — veckan. Detta låter ölverdnfvet, men man har försäkrat oss, att det skall vara sannt. Vi nämnde, att regeringen nu lär vara särdeles träget sysselsatt med ärenden, som påskyndas till asgörande, men om också bördan naturligtvis till större dåe!en hvilar på hrr