Göteborgsposten – 2 januari 1873, sida 1

———— — U !n gåfva till staten — en tanke eom naturligtvis aldrig fallit desso ekonomiska prinsar in. Grefven af Chambord har äfven sökt att tränga sig in, men misslyckats. Då han en gång begaf sig in till Belgien för att vara nära Frankrikes gräns, uppvaktades han der af sina trogna, men det uppstod ett sådant spektakel, att saken blef föremål för diskussion inom Belgiens dep.-kammare och gretven måste resa. En annan gång kom prins Napoleon med gemål in i Frankrike, i föregifven afsigt att skola sätta sina söner i en undervisningsanstalt i Paris, men prinsen blef utvisad med en brutalitet, som ådrog Thiers en del, ej så alldeles orättvist klander. En tredje pretendent var Gambetta, som vill taga arf efter Thiers i makten öfver republikens affärer och under en rundresa i södra Frankrike samt Savoyen höll upphetsande tal, hvilka framkallade nationalförsamlingens höger, som beskyllade Thiers för att spela under täcke med den radikale Gambetta. Thiers fritog sig ilrån en sådan beskyllning och besvarade den med sitt bekanta budskap till nationalförsamlingen, hvari han förklarade sig för den konservativa republiken och uppställde åtskilliga fordringar och vissa författningsändringar, hvilka ännu äro föremål för utskottsbehandling. Det nu försvunna året kunde dock under sina sista dagar visa ett tillstånd af ovanligt lugn inom Frankrike, och goda förhoppningar hysas om ett förbund mellan Thiers och nationalförsamlingens vida öfvervägande majoritet, genom hvilket Frankrike skall kunna vinna tillräcklig ro för att utföra sin stora organisation af försvarsverket, sina reformer i solkundervisningen och i flera vigtiga förvaltningsgrenar. Dessa sista dagarne har ett moln visat sig i förhållandet mellan Vaticanen och Versailles, hvilket hittills varit vänskapligt. Det hittillsvarande franska sändebudet vid det påfliga hofvet har återkallats, och ovisst torde vara, om något nytt eändebud kommer att der vidare anställas. En ännu svårare brytning är dock den, som inträdt mellan Vaticanen och Schweitv förbundsregering. Mellan dessa båda myndigheter har en tvist rådt under året angående befogenheten af biskopars tillsättande, hvilken slutligen ledt derhän, att den påflige vikarien i Bern jemte hela beskickningspersonalen hemkallats till Rom. TLägger man härtill, att påfven uttalat sig i de häftigaste ordalag mot den italienska regeringens nya förslag om indragning af ordenssamfundens egendom, så finner man, att Pius IX f.n. bofinner sig på krigsfot med en mängd riken och länder. På denna osämja skall väl icke någon skiljedomstol kunna göra slut, sådan som den hvilken i förliden sommar afgjorde öfver Alabamafrågan eller den som löste San Juar tviston, hvilka båda f-ägor alltför länge utgjort ett tvistefrö mellan Förenta Staterna och England, förhindrande detta senare från att ed kraft utveckla en sjelfständlg politik. Den på dagordningen i Ungland alltjemt stående arbetarefrågan, hvilken hotar det landet med väldiga skakningar, försvagar älven den britiska maktutvecklingen, likasom ock i någen mån äfven Irlands missnöje, hvilket fick ett nytt uttryck då en halft vansinnig senier ville skjuta drottning Victoria, vär hon återkom från den stora tacksägelsefest, som hölls i S:t Paulskyrkan i London i anledning at hennes förstfödde, prinsens af Wales tillfrisknande från en svår tyfus. Ea liknande sjukdom håller f. n. Rysslands tronföljare på plågans bädd. Mellan Ryssland och England ha de ryska eröfringarne i Asien stått som ett framtidsdigert moln. Nyligen har dock Englands regering genom en förklaring på visst sätt köpt sig en ny frist. Likasom England fått sitt gamla mellanvarande med Amerika uppgjordt gonom en skiljedom, så vill det äfven ha en tvist med Portugal löst genom samma medel; och efter dess föredöme sträfva Frankrike-Italien att få tvisten med Grekland angående Laurionstrågan utjemnad på samma sätt. Lägga vi härtill, att Spaniens regering i dessa dagar genom sitt törslag om slatveriets upphäfvande på Porto Rico, hvilket förslag med entusiasm mottogs af cortes oeh väckt allmänt bifall, afväpnat Förenta Staternas hotande inblandning i upproret på Cuba, så kar det icko nekas, att 1873 inträder med hopp om allmänt lugn och värdigt bereder sig till att fira den fredslest, som kommer att under instundanda sommar hållas genom verläsutställningen i Wien, dit alla verldens nationer skola samlas i fredlig idrott. Vårt broderland Danmark har under det förflutna året sett Nordens alster i konst och industri hopade hos sig, och i grannsämja och vänskap ha representanter från Nordens trenne riken der varit samlade för att lägga räd om gemensamma aAnpreläcvanheter Ba fonit