En vigtig underrättelse meddelas ifrån Petersburg, gående derpå ut, att engelska sändebudet derstädes, lord Augustus Lostus, aflemnat en note till furst Gortschakoff, hvari ryska regeringen underrättas om Englands beslut att icke inblanda sig i Rysslands framträngande i Mellanasien, längs Amu och Sir, så länge det icke hotar Afghanistan eller landskapen vid öfra Amu och andra trakter emellan Khiva och Afghanistan, på hvilka emiren i det senare landet gör anspråk. Times uttalar sig i en ledande artikel för denna af engelska regeringen intagna hållning, emedan det alltid är bäst, att de båda makterna på förhand känna hvarandras bestämdt begränsade politik. England skall således icke göra några anmärkningar mot Rysalands tillämnade nya eröfringar i Asien. Det skall lägga armarne i kors och se på, tills Ryssland kommer fram till Asghanistan. Dit intill skall det få gå, der skola dess stolta böljor lägga sig. De engelska statsmännen ha funnit det beqvämast att taga sig en ny frist — kommer tid, kommer råd. Från sjelfva Asien ingå nyheter, hvilka ej allenast vederlägga den forna uppgiften att Ryssland skulle redan hafva intagit Khiva, utan äfven meddela, att khanen sjelf tagit till offensiven och trängt in på det ryska området, der han med 9000 man belägrar fästena Gamla och Nya Emba. Något tvifvel om den slutliga utgången kan ej gerna finnas, men Khiva, som skyddas af en stor öken i hvilken det ligger som en oas, kan likväl förorsaka Ryssland åtskilliga olägcaheter. Det tillägges, att 2000 khiraner trände fram länga nedra loppet af Embefloden, under det andra afdelningar marschera mot utposten Krasnovodsk vid Kaspiska Hafvet och fästet Irgles på vägen Orenburg Turkestan. Ryska förstärkningar ha i hast afskickats från Orenburg och Irgles till Embafästena.