o s— —2 är slugt anlagd; men de slaviska befolkningarne ha dock för länge sedan genomskådat, hvart det hela syftar. Den nya valreformlagen är utarbetad at inrikesministern baron Lasser och har redan upprepade gånger diskuterats både af ministrarne och af det tyska eller författningspartiets mest framstående medlemmar; det säges tillochmed, att kejsaren inom konseljen d. 1 d:s lemnat sitt bifall till förslaget, likasom han förklarat sig villig att ingå på möjliga ändringar deri. Detsamma bestämmer i sina hufvuddrag: Riksrådet har bittills haft 203 medlemmar, af bvilka likväl sällan mer än hälften varit tillstädes och deltagit i förhandlingarne. För att undgå denna olägenhet skall medlemmarnes antal ökas med 130 till 140, så att det hädanefter blir c:a 350, om alla de slaviska representanterna infinna sig. Ninisteren Auersperg har ansett sig böra bibehålla det forna valsättet i grupper eller klasser (stora godsegare, mindre landtdistrikter, städer, handelskamrar och presterskap), men tillökningen af medlemmarne kommer icke att lika fördelas på de särskilda klasserna. För att kunna desto bättre hålla de motstridiga elementen i tygeln, har man gifvit den största tillökningen åt de grupper, i hvilka det tyska elementet är det förherrskande. Så skola t. ex. alla större städer få sin representation tillökad med dubbelt. Lyckas denna plan, så skola 8 mill. tyskar ha nära duobelt så många ombud i den gemensamma representationen som 12 mill. icke-tyskar. De helt eller halft slaviska provinserna skola naturligtvis motsätta sig en sådan sakernas ordning. Galizien och Böhmen ha redan? protesterat) deremot och förklarat valreformen för en kränkning författningen. Anmärkningsvärdt är i alla händelser, att lagförslaget icke först framlagts för de särskilda landtdagarne. fastän det är om dessas rättigheter, som reformen vänder sig.