Göteborgsposten – 13 december 1872, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 8 December. Det är nu så och torde väl knappast bli annorlunda, att vår vän hr X. verkligen kunde lefva ett lyckligt lif: — han har ej minsta känning af gikt eller reumatism, han besväras icke af en enda liktorn, hans kapitaltörmögenhet växer normalt och hans sista tandgarnityr passar alldeles förträlfligt; men alltjemt forloljes ban af motgångar som störande inverka på hans lättretliga lynne, följaktligen äfven på hars matlust och sömn. Han hade icke väl hunnit lugna sig efter den der händelsen 1 Högsta domstolen, föranledd af de Hultgrenska besvären, sörr än han bums fick en ny sorargelse. Öfvertygad som han var att styrelsen för Stockholms-WesteråsBergslagsbanans aktiebolag skulle, för upptagande af det 5 millionerslån hvarå hufvudstaden lemnat sin räntegaranti, föranstalta en nationalsubskription, väntade hr X. med stigande otålighet dag från dag på annonsen derom. Han var fullt besluten att deltaga åtminstone i solkträgseln, och bade ingen sådan inträffat, hade teckningen icke lemnat ett gynnsamt resultat, så kunde ju ingen ha hindrat hr X. yttra: Styrelsen hade icke bort ätventyra ett sådant vågspel som nu komprometterat oes, räntegaranterna?. Men så fick han en dag veta att styrelsen kontraherat lånet med ett konsortium till 99 4, och utan all folkträngsel. Straxt blef han pionröd. Ja eå, utropade han, ede gunstiga herrarne ha oluddrat bort en procent på 5 millioner ! Han är en varm vän af bergsiagsbanan, men har i stället för att teckna några aktier i banan, egnat den sitt moraliska understöd, och lider säledes sjelf ingen förlust genom den borteluddrade procenten, Men just derföre är han så mycker mera berättigad, påstår han, att strängt hålla etter bolagets styrelse, emedan den tor länets anskaffande icke anlitat någon annan negociationsmetod, som kunnat lemna ett gynnsammare resulvat. Han är följaktligen mycket uppretad ötver styrelsens felsteg. Lyckligtvis inträffade i Onsdags natt en händelse, som troligen föranleder honom att öfverflytta sin ondgörelse på ett annat område. En komet lärer ha dansat emot jorden med det harmfulla resultat att i hela Mälaredalen fallit ono innan kylan kom, till stor skada iör höstsäden äfven på den hårdt beskattade hemmansdelen i Roslagen som hr X. eger. Det är, förmodar jag, just icke angenämt särdeles inkomstbringande är det icke heller, att vara riksdagens justitieombudsman. Går han icke strängt till väga, eller förekommer intet att anmärka, så säger man: justitieombudsmannen är efterlåten eller overksam. Anmärker han försumligheter, eå blifva de vederbörande, som anmärkningarne röra, topp rasande, ty det är med dem — vederbörande — som med oss lite hvar, vi tåla blott kritiker så snart de röra någon anv. Jag föreatäller mig att presidenten i kammarrätten är så lagom god på justitieombudsmannen, som tagit sig före först att rafistulera i kammarrättsledamöternas rotlar, deretter i expeditionslistorna och derigenom kom till den ötvertygelsen att i nämnde rätt rådde stor långsamhet i expeditionen — så stor till och med, att justitieombudsmannen varit betänkt att anställa åtal mot de försumliga ledamöterna, men derifrån asstått, emedan den för kammarrätten gällande arbetsordningen är mer än 50 år gammal, hvilket visserligen icke i och för sig sjelf precist är ett fel, om den icke tillika vore så föråldrad, att den icke länder till efterlesnad. Detta, och mera till, har nu justitieombudsmannen meddelat kammarrättens president, som innehaft sin nuvarande betattning i 14 år och som i egenskap af riksdagsman visat sig stundom temligen rapid, så att han förmodligen, då svaret skall atgifvas på justiteombudsmannens memorial, kommer att uttrycka sin missbelåtenhet derötver. Så hafva äfven våra stadsfulimäktige redan gjort i anledning af några anmärkningar som justitieombudsmannen dristat rikta mot nämnde myndighet. Justitieombudsmannen hade tagit sig före att anmärka dröjsmålet med stadsfullmäktiges behandling af några ärenden angående lokaler för rådhusrätten samt om beredande af lämpligare lokaler för ransakningar med häktade personer. Nekas kan ej — icke ens at fullmäktige — att de flesta lokaler som af rådhusrättens afdelningar nu begagnas äro oförsvarligt tråoga, och inrättade iden tid då målens, parternas och åhörarnes antal var färre än nu, då man mindre än nu reflekterade till ventilation och Åinstängd rätt