Vedergällningen). Roman af mrs M. E. Braddon. (Öfvors från Engelskan). — Ja, den omständigheten och flickans tystnad äro inga goda tecken, det medger jag, svarade mr Smothey. Hennes bref omnämnde att de skulle bli gifta i London, säger ni — ni kan framdeles lemna mig en atskrift af det brefvet. Har ni gjort något försök att upptäcka om ett sådant giftermål egt rum? — Huru skulle jsg kunnat göra det? — Genom att annonsera i tidningarne, höra er för hos klockare, kyrkovaktare och dylika. — Huru! och med detsamma göra min dotters vanära bekant för verlden? Mr Smoothey smålog något åt detta yttrande. Liksom om verlden skulle vara intresserad af en landtflickas från Kent öde! — Ni kan ej gerna annonsera utan att offentliggöra flickans namn, sade han, och det skulle kunna skada henne i en framtid. Jag inser sannerligen ej, mr Redmayne, att ni har något annat att göra än öfverlemna sa) Forts, fr. N:o 276