Göteborgsposten – 16 november 1872, sida 1

rrftA4 ÅFKlåda 0tv ooSTAdSDriS Ull den grad uttorkade och i sina innersta skrymslor uppenbarade stodo sagde kanaler häromdagen. Man fångar räfvar inne i sjeltva staden Wexiö och upphör att tuta i staden Malmö, allt märkliga och högst beaktansvärda tidens tecken ... Och så har aktiesvindeln gripit oss, säges det, guldets glans har börjat att förföriskt sticka i ögonen äfven på de små kapitalisterna, alla menniskor vilja nu i en handvändning bli rika — och det är mirdre underligt — men de tro sig ätven kunna bli det, hvilket är en smula märkvärdigare. Knappast en enda dag förgår utan att man hör talas om något nytt bolag,; någon ny guldgrufva att upparbeta, kort sagdt, det ser nåstan ut som om vi snart allesammans skulle komma att må lika bra som man gjorde vid de egyptiska köttgrytorna eller i sagans underbara Schlaraffenland. När vi så bli stormrika allibop, när det icke längre finnes några icke-rika, hvem skall väl då bädda vår säng, koka vår mat och borsta våra stöflor? Sannerligen, vi frukta nästan att vi få göra det sjelfva — eller också kanske det då bildar sig ett bolag, som godhetsfullt tar hand om saken, ett bolag, som t. ex. kallade sig: Upppassninosbolaget Domestik, eller någonting dylikt. Skämt åsido, det låg i sjelfva verket någonting at den stora affärsverldens feberaktiga liflighet i den ifver hvarmed allmänheten i Lördags rusade åstad för att teckna sig i det endast två dagar förut bildade sjöförsäkringsbolaget Ocean. Redan tidigt på f. m. påstås det att aktierna betingade 20 å 30 4 premie och en af de första tecknarne säges ensamt ha antecknat sig för hela det tillgängliga antalet aktier eller 2500 st. Vidare vill man veta att bulvansystemet vid tillfället fslorerat i all sin glans, ehuru dock med jemförelsevis mindre lyckad framgång, enär, som bekant, i följd af den kolossala öfverteckningen en så vidsträckt reduktion af tecknade aktier måst företagas, att hvar och en, som tecknat 10 aktier och derutöfver erhållit 2 samt hvar och en, som tecknat mindre än 10 aktier erhållit endast 1 (säger och skrifver en) aktie. För åtskilliga tecknares och deras bulvaners räkning torde man derföre kunna parodiera ett bekant uttryck ur Gluntarneså här: Ja, nog var det hårdt att er aktieplan Så hurtigt gick i qvaf uppå tidens Ocean! Man hade förtagit sig, det märktes tydligt vid riksdagsmannavalet påföljande Tisdag, då af stadens cretusenfemhundrasertiåtta röstberättigade män endast elthundranittifem infunno sig vid valurnorna. Här om någonsin kunde ett parti ha tått igenom en eljest omöjlig kandidat, om man varit lika skarpt på sin vakt som vid politiska valförrättningar i andra länder och äfven hos oss under visea (undantags-) förhållanden. Men, som sagdt, man hade arbetat ut sig vid aktieteckningen, för guldskimret i kontanternas Ocean glömde man totalt bort att akta på den politiska oceanens vågspel. Ett aktiebolag, af hvilket man väntar sig stort gagn för samhället i dess helhet, ej blott för några vissa individer, är Göteborgs Byggnadsaktiebolag, hvars verksamhet redan yttrat sig på ett högst tillfredsställande sätt. För vår del skulle vi i sagde bolags benägna åtanka särskildt vilja rekommendera en stadsdel, som för närvarande är en fläck, men ingalunda någon skönhetsfläck i vår stads eljest ganska hyggliga fysionomi: vi mena de ruskiga tomterna och ännu ruskigare kåkarne i det s. k. Surbrunn. Ett annat slags teckning der det ej gäller att vinna någonting utan att för ett vackert ändamål uppoffra sina bidrag har under vec— — — —— — — — — 2 HH — hm kan lifligt pågått: vi mena anteckningen till y det i förra krönikan omnämnda sällskapsspeka taklet. Med denna tillställning eger detmindre ta vanliga förhållandet rum, att detsamma ej d kommer att annonseras, ej heller kunna bildi; jetter hvarken antecknas eller utlösas hos nåvi gon annan än den egentlige anordnaren deraf, I ni hvars namn numera torde vara en rofkentlig öe hemlighet. sh Göteborgs Musikförening hade något bättre k tur med sin konsert i Onsdags än med de ly båda föregående och man torde derföre må-fr. hända kunna våga hoppas, att den dag ej I nc skall vara alltför långt aflägsen då föreningen gr inner sig omfattad med det allmänna och 4f storslagna intresse, hvaraf hennes sträfvanden en vedersägligen gjort sig förtjenta. de Vi ha på annat ställe i korthet redogjort öf ör denna konserts många intressanta detaljer. Ett af programmets nummer egde ett särskildt all ntresse för Göteborgs allmänhet: hr Hallens m. sya tonstycke: Frithiof och Ingeborg. För så tt rättvist kunna bedöma denna komposition så rfordras utan tvifvel att höra den upprepas, Fo varföre vi föreställa oss, att densamma ej så kommer att saknas på nästa konsertprogram. hr 3å mycket kunde man dock vid det första gy ppförandet jakttaga, att nemligen Wagners för nde aväfvade öfver de brusande tonvågorna eri, om till dess fördel vilja vi lemna osagdt. för Richard Wagner är, huru man än må döAr 1a, en af tidens mest omtalade personlighe-för er. En af hans mest entusiastiska landsmän 801 är i sin förtjusning ända derhän att göra åk. ljande sammanställning: Schiller är Tysktag zuds filosofiske, Goethe dess plastiske, Wagner ske ess musikaliske nationalskald. Men all öfoch erdrift, vare sig i beröm eller tadel, framM allar ovilkorligen opposition och de äckliga nol koffer, som upptändts för Mästaren ha na