Göteborgsposten – 9 november 1872, sida 2

Rådhusrätten. En förhärdad brottslivg, I.;kyparen Knut Adam Fredriksson var i Thorsdags ånyo inställd inför rådhusrätten och voro vid samma tillfälle en målsegare, från hvilken Fredriksson tillgripit åtskilliga klädespersedlar, samt de konstaplar hvilka häktat honom, närvarande. Under ransakningen visade den unge brottslingen sig vara så förhärdad, fräck och elak som någon och hvarken med godo eller ondo var möjligt att få bugt på honom. Att ban icke var sinnesrubbad kunde nogsamt inses deraf, att han stundom yttrade sig ganska förståndigt och att dösheten endast var tillgjord bevisas af att han några gånger föll ur sin rol och ögonblickligt besvarade flera af ordförandens ganska lågmäldt framställda yttranden. Hans fräckhet gat sig slutligen luft i att i missfirmeliga och kränkande ordalag utfara mot rättens ordförande, som likväl med vanlig humanitet bebandlade honom, men som slutligen nödgades låta afsluta ransakningen och återföra honom i häktet. På de upplysningar som vid förhöret afgåfvos dels af målsegaren om stölden samt dels af konstaplarne om Fredrikssons håktande, svarade denne endast att han icke visste någonting, men att det var väl så som de sade. Målsegaren hade han aldrig sett, men det kunde vara en möjlighet att han tagit något från honom, fast han var okunnig derom. Som fullständiga bevis afgåfvos om Fredrikssons brottslighet, förklarade ordföranden honom komma att straffas för 2:dra resan stöld, hvarvid han helt frankt svarade: det kan komma på ett ut att sitta på fästning eller inspårras på ett dårhus.