Italien lider mycket af öfversvämningarne. Man beräknar att två tredjedelar af provinsen Mantua och en tredjedel af provinsen Ferrara stå under vatten. 60,000 personer äro utan tak öfver hufvudet. Man hade redan sått i de så hemsökta provinserna. Påfven skall under ett samtal, som han nyligen haft med en högt uppsatt person, hvilken besökt Rom, ha yttrat följande: Jag tillfrågas så ofta, om jag vill lemna Rom och Vålleanen och när jag skall göra det. Mitt svar är mycket enkelt. Jag skall ej lemna Vaticanen förr, än den dag kommer då jag ej kan, genom att qvarstanva der, längre styra den katolska verlden. Hittills ha de makter, som törblifvit trogna, hos mig anställt sändebud, till hvilka jag kan hysa fullt förtroende och genom hvilka mina ord med sakerhet kunna nå ut ötver hela den katolska verlden. Men vär jag ej längre är säker om, att mina ord frön get öfverflyttas till dem, som vilja höra dem, skall det blitva min pligt att lemna denna stad. Från Frankrike vederläggas nu ryktena om, att krigsministern Cissey skulle afgå. På grund af nytt starkt reznande, ha sloderna Saone och Ruöonc åter svält. Ön La Camarguc vid Ixhones mynning, står under vatten. Greklands tidningar begära, att man skall gå ända derhän, att låta Frankrike och Italien begagna våld i Laurionfrågan. I England bar wan med on viss spänning motsett den proftur som den nye krigaångaren Devastation anställt. Detta väldiga fartyg har under någon tid föranledt vidlyftiga diskussioner, emedan man från tlere sidor betviflat, huruvida Devastation skulle vid stormigt väder kunna hälla sjön. Åtskilliga förändringar ha nyligen vidtagits med sarty get, hvilka hr Reed, som ursprunghgen aygitvit planen för fartyget, medan ban änna var öfverskeppsbyggmästare vid ilottan, icke hur gillat. Profturen utföll särdeles tilllredsställande, och ångaren skall nu aågå till Por