Göteborgsposten – 25 oktober 1872, sida 1

vigtiga ämnet och samma arbete behösde ej, såsom nu till en del blir fallet, företagas tvenne gånger. Ehuru ett visst formulär är föreskrifvet för dessa berättelsers affattande är dock å andra sidan tydligt att ett stort spelrum alltid måste lemnas åt författarne i afseende på det innehåll, som skall fylla ramen. På dem, på den möda och det arbete de nedlägga, beror huruvida redogörelsen blir ett dödt skelett eller en lsfvande skildrivg. Det är derföro med så mycket större nöje man erkänner den omsorg och skicklighet som blifvit nedlagde på Femårgberättelsen för Göteborgs och Bohuslän under åren 1866—18700. När vi, vid försöket att återgifva hufvudpunkterna i redogörelsen, göra början med och företrädesvis sysselsätta oss med Göteborg, beror detta ej allenast derpå att denna stad utgör den utan jemförelse mest belydande bland länets städer, utan ock dorpå att här utvecklingen och förändringarne varit störst. Under denna femårsperiod ha stora både yttre och inre omgestaltningar inträffat inom vår stad. Det var med 1868 ärs ingång som Göteborg, derigenom att Karl Johans församling blef med staden i judicielt och administrativt häneeende sörenadt samt eganderätten till kronosikeriet Sannegärden å Ilisingen förvärfvades, erhöll en betydlig utvidgning af sitt område, och detta område förstorades under följande år, då en del af hemmanet Krokslätt inköptes och äfvenledes förlades under stadens jurisdiktion. Med förstoringen af området sammanhänger en förökning af folkmängden. Redan under decenniet 1855 —1865 hade Göteborgs innevånareantal vuxit med 11,000 personer eller från 24,803 till 35,710. Men genom Karl Johans-sörsamlingens förening med staden erhöll solkmängden nu på en gång en tillväxt af 12,838 individer enligt mantalsskrifningslängderna. Den folkräkning som härstädes d. 31 Dec. 1868 företogs, angaf innebyggarnes mängd till 53,148, ehuru man, tör att sluta af de siffror vi ofvan meddelat samt af jemförelsen med den annars vanliga tillökningen för år, egt skäl att förvänta ett större antal. Man måste antaga att de dessförinnan använda metoderna för utrönandet af innevånarnes antal varit något ofullständiga samt att, särskilt hvad det äldre stadsområdet beträffar, detta antal blifvit öfverskattadt. År 1870 hade folkmängden stigit till 56,288. År 1869) utgjorde de bebygda tomternas antal 2312 och de obebygdes 347, hvilkas sammanlagda taxeringsvärde uppgick till något öfver 54 mill. rdr — att värde som dock följande år, oaktadt tillkomna nybyggnader, nedsattes med 1 3 mill. IIvad som emellertid måste väcka förundran är att årligen så få nya boningshus byggas: år 1866 t. ex. 16 och är 1870, när ängå Majorna tillkommit såsom stadsdel, också endast 16 nybyggnader. Man ser att den enskilta företagsamheten här har ett rikt fält för sig och det vore blott önskvärdt att hos oss, liksom i utlandet, ledningen af densamma ölvertogs af konsortier (Bauvereine), hvarigenom större enhet, planmessighet och snabbbet vinnes i utförandet. Stadens handel har, såsom var att förmoda, under femårsperioden i allmänhet utvisat ett starkt tilltagande. IIvad de mera betydande exportartiklarne beträslar har jern från 1,280,271 cir under år 1866 ökats till 1,989, 738 ctr år 1870. Anmärkningsvärdt är särskilt sörhållandet med det vågförda beloppet under denna period: medan i qvinqvenniets första år af )de ofvan uppgifna qvantiteterna endast 63,107 ctr utfördes utan att förut hafva varit vågfördt, så är deremot under periodens sista år sådant fallet med 821,767 ctr. En sida at framåtskridandet på detta område är den tilltagande utförseln af varan i mera förädlad form. Visserligen ivgår i de senaste årens utförsel ej obetydligt med halffärdig vara (ovällda amältstycken och oväldt stångjern), men å andra sidan har ock en större qvantitet af finare jern (hufvudsakligast valealv knipjern) utskeppats än förut, år 1870 ensamt 300,000 etr. I den egentliga trävaru exporten röjer Big icke samma utveckling som i de andra hutvudartiklarne, häntydande på att skogarne i det område, för hvilket Göteborg utgör skeppningsorten, blifvit för starkt anlitade. Medan utförda plankor och bräder under de trenve första åren af semårs-perioden uppgingo till en qvantitet af 10 ) mill. kubikfot pr år, sjönk beloppet till något mer än 8 mill. k. t. för hvartdera af åren 1869 cch 1870. Dimensionerna å de utskeppade trävarorna ha ifven) Vi välja i denna punkt ett äldre årtal enär uppgitten för är 1870 i den tryckta berättelsen föreFO FE AA.