Göteborgsposten – 24 oktober 1872, sida 1

Vedergällningen). Roman af mrs M. E. Braddon. (Öfvers. från Engelskan). Denna bittra skilsmessa måste komma förr eller senare; han hade helt allvarligt sagt henne det. Hon sökte ifrigt att vänja sig vid tanken härpå; men kunde ej. Hon var för mycket ett barn, och en vecka tycktes henne nästan såsom en hel evighet af lycka. — Skall han bli glad? sade hon för sig sjelf. Ack, jag undrar om han skall bli glad. Om hon kunde ha blickat in i sin älskares hjerta, sedan han hört mrs Redmaynes tillkännagifvande, skulle hon ha upptäakt att han ej blifvit glad. — Jag önskar att jag hade rest denna morgon utan något afskedstagande, sade han för sig sjelf; att resa nu sedan hon bedt mig stanna skulle förefalla grymt. Och att stanna nu då draken skall bort är blott att bereda olycka för framtiden. Jag trodde ej att jag skulle kunna bli olycklig för en qvinnas skull; men det skall bli svårt för mig att glömma denna landtflicka. Jag önskar att jag aldrig hade träffat henne. Bah! är jag väl en man som ?) Forts; fr. N:o 247.