Göteborgsposten – 23 oktober 1872, sida 2

af ett sådant steg rönas. Denna bank eger förmåga att göra faror, som dittills förefunnits endast i dess styrelses fantasi, till verkliga. Man kan således — det är den slutsats till hvilken vi vilja komma — icke ensamt af en sedan inträdande penningknapphet sluta till berättigandet af det så mycket omtalade förfarandet. Denna knapphet kan lika väl vara en verkan af som orsak till steget. Märkligt är att se den ställning tvenne såsom auktoriteter ansedde finansiella skriftställare — författarne i ÅEconomist och Times — intaga i frågan. Den förre var i början ifrig förespråkare af stegringen, men blef sedan affällig och fann förhöjningen till 6 sakna berättigande. För den sistnämnde var utvecklingsgången motsatt. Han såg, att börja med, idel ro.or der, hvarest bankstyrelsen blef varse törnen, men sedan förvandlades hans optimism till pessimism och han finner nu fasthållandet af den gällande höga räntefoten ega goda grunder. Man kunde nästan misstänka att de båda författarne, med förebild hemtad från Englands parlamentariska lif, vilja på det finansiella området öfverföra skådespelet af tories och Ywhigs med chefer som nödvändigt skola stå i opposition till hvarandra: Den stora allmänheten antager, såsom förklaringsgrund till företeelsen, att bankstyrelsen eger kunskap om förestående tilldragelser inom finansverlden, hvilka skulle för alla andra vara obekanta: Sådant är ju möjligt, ehuru det torde vara med bankstyrelser som med utrikesministrar att man, såsom grefve Andrassy nyligen förklarat, alldeles öfverskattar deras hemliga kunskaper, när man tror dessa i mycket skilja sig från hvad mängden vet. Skulle det emellertid bekräfta sig det rykte som, en gåns vederlagdt, åter uppträder med anspråk på trovärdighet, att nemligen Englands bank skulle af franska statskassan (ej af franska banken såsom förut påståtts) emottaga ett lån på 100 mill. fr., känner man sig frestad att gifva allmänheten rätt i dess förmodan. Ofvannämnda historia berättas numit Umständen. Franske finansministern Goulard skall, i insigten om att det uppkomna tomrummet i Englands penningmarknad förskrifver sig från den mäklareroll som densamma intagit vid den fransk-tyska milliardtransaktionen, hafva ansett det vara franska regeringens pligt att träda emellan. Han lär för sådant ändamål hafva uppsagt 100 mill. af statskassans behållning i franska banken, hvilken summa banken undantagsvis i detta fall skall hafva egt förpligtelse att erlägga i metalliskt mynt, och den under veckan skedda uttagningen af 28 mill. fr. i regeringsdepositioner utgör början i operationen. Summorna skulle deponeras i Londonoch Westminsterbanken, hvilken senare derefter skulle till Englands bank försälja guldet. Så lyda detaljerna i berättelsen. De håll, från hvilka någon starkare åderlåtning af engelska marknadens behållning, på hårdt mynt än vidare kan befaras, äro egentligen tvenne: Tyskland, för af Frankrike på England dragna vexlar, och de syd-amerikanska staterna, som ännu ej mottagit de sista inbetalningarne på åt dem beviljade lån och hvilka rester de synas vara hugade till att indraga i kontanter och ej, som man trodde, i förnödenheter. I London ligga tyska order på ytterligare 700,000 i guld, hvilka man anser skola tagas ur banken, och i Lördags uttogos derifrån och utskeppades till Buenos Ayres 200,000 sovereiges, den sista skeppningen dit för året, såsom det tillägges. Är emellertid den befintliga inhemska tillgången icke tillräckligt stor för att möta denna och äfven en större efterfrågan? De ovanligt stora belopp, som detta år tagits i anspråk för the home-circulation, måste snart återvända och skola säkerligen vara i stånd att tillfredsställa äfven det främmande behofvet. Hvarje annan åtgärd, som direkt eller indirekt syftade derhän, ett hundramillionslån eller en förhöjning af räntan till 7 2, ja, tillochmed en längre qvarvaro vid den nuvarande, skulle menligt inverka ej blott på Englands utan på hela verldens kreditförhållanden. Diskonton i bankerna å de förnämsta handelsplatserna är följande: Hamburg .... 31 å vs 20) Frankfurt. ........ 5 Amsterdam ....... 4 ;) London.. 6 Antwerpen. ....... 5, Paris. 5 , Wien ....... 6 S:t Petersburg ..... 6 , Berlin. 5 om Bremen..... .... D ,