Göteborgsposten – 14 oktober 1872, sida 2

vid sista valet, i sjor. hade en republikansk majoritet af 14,575 röster, har nu den republikanskt sinnade general Hustrauft blifvit vald till guvernör med en majoritet af 25,000 röster, hvilket visar en tillökning för hans parti af 10,425 röster. I Ohio, der det republikanska partiet i fjor hade en majoritet af 20,168 röster, har det nu förlorat tvenne säten i kongressen, i det 13 republikaner och 7 demokrater valdes. Utgången af valet i Indiana angifver äfven för republikanerna en öfvervigt af 5000 röster. Här hade dock det demokratiska partiet vid sista valet, 1870, 2558 röster. I Nebraska ha guvernören och en kongressledamot valts med en republikansk majoritet af 5000 röster (år 1870 blott 2740). I distriktet Columbia har republikanaren Chipman återvalts till guvernör med en majoritet af 5600 röster. Grants återval anses på grund af denna utgång i Amerika för fullt betryggadt. Vi ha några gånger meddelat berättelser om Egyptens utvidgningsförsök i Afrika på Abyesiniens bekostnad. En insändare till Times, hvilken nyss anländt från Massowah och närvarit vid de egyptiska mitraljösernas försändning inåt landet, lemnar några intressanta upplysningar om dessa planer. Khediven har klokt nog sökt att föra sin flagga så långt ned i Mellersta Afrika, som han kunnat. Men all den odelbara jorden är inskränkt till smala trakter vid floderna Hvita Nilen och Bahr-el-Gharzal. Såväl östersom vesterut är landet kalt, nästan en obebodd ödemark. Härifrån utgör Abyssinien ett undantag, hvarför det benämnts -Afrikas Schweiz., hvarmed man velat beteckna dess rena och klara luft. Om det uppodlades skulle det för denna del af Afrika blifva ett riktigt paradis. Men det är dock ur mera materiel synpunkt, som Egypten vill utsträcka sitt välde öfver detta land. Egypten har sjelft inga stenkol; Abyssinien deremot har, fastän grufvorna aldrig blifvit bearbetade. Guld och andra malmer finnas der äfven; och framför allt en kraftig och härdad befolkning om nära 10 millioner. Khediven vill äfven försöka med bomullsodlingen i Sudan, han har tillochmed redan gjort början. Men han saknar arbetare under det att Abyssinien just har godt förråd på sådana. Den egyptiska politiken är tydlig och går ut på att utbreda det egyptiska väldet öfver hela vestkusten vid Röda Hafvet. Ur denna synpunkt har khediven köpt Suakin af Turkiet, och då han nu tränger alltjemt ned mot Eqvatorn, vill han ej lemna ett så rikt och väl befolkadt land som Abyssinien i sin flank. Den nu företagna expeditionen afser derför att lägga detta senare land under egyptiskt välde. Ins. uppmanar England att med all makt förhindra denna plans utförande — hvilket det väl ändock troligen icke skall kunna göra. Äfven Tyskland lemnar nu stenkol till England. I Fredags anlände neml. till London den första kolleveransen från Preussen. Köln. Zeit. anser nu äfven, att Eisenachförhandlingarne ej bragt i dagen något nytt af värde i afseende på den sociala frågan. Många af de föreslagna resolutionerna luktade för mycket af studerlampan, säger bladet. Nu ha de sista barackerna i Berlins omnejd bortförts. Det skall dervid hafva visat sig, att ryktena om boningsbriston i Berlin skola vara i hög grad öfverdrifna. Italien skall nu hafva gjort kabinettet i Versailles eftergifter vid underhandlingarne om handelsfördraget, hvilka göra det sannolikt, att underhandlingarnes afslutande är nära. Kort efter konung Victor Emanuels återkomst till Rom för ett par veckor sedan infann sig plötsligt en välklädd herre hos skiltvakten utanför det k. residenset och begärde på det enträgnaste att bli insläpt, emedan han hade någonting vigtigt att meddela konungen. Skiltvakten utropade tjenstgörande kaptenen, för bvilken främlingen berättade sitt ärende. Han hade upptäckt en sammansvärjning mot konungens lif och hade infunnit sig för att varna honom. Han hade varit i ett hotell i Paris och skulle just gå till hvila, då han hörde italienska talas i rummet intill; han lyssnade och erfor, att ett par fanatiska franska och italienska katoliker beslutat förgifta konungen. Han hade på grund häraf genast skyndat till Rom för att varna konungen. Vid efterfrågningar i Paris har det befunnits, att han verkligen varit å uppgifna hotellet. Frankrikes undervisningsminister Jules Simon har nu genom sina cirkulär om undervisningens organisation kommit i konflikt med presterskapet, hvilket ej vill gå in på hans id om skolor, som undandragas kyrkans uppsigtsrätt Biskopen af Orltans, Dupanloup, har tillochmed i sin ordning utfärdat ett cirkulär till seminarieföreståndarne i sitt stift, i hvilket han ålägger dem att icke bry sig om undervisningsministerns nyaste instruktioner, emedan genomförandet af dernes radikala planer skulle leda till en fullständig omhvälfning i Frankrikes hittills följda uppfostran och andliga bildning. I Frankrike tyckas således fö