Pengar eller — bastonad!ss. I Berlin betinner sig f. n. en prest från Persien, hvarest han är född och blifvit uppfostrad till missionär vid missionsskolan på berget Sier. Han har företagit den långväga resan för att söka hjelp och råd, dervid räknande på sina kristliga medbröders goda hjertan. För omkring 2 år sedan, berättar han, dog hans fader och efterlemnade, utom en talrik familj, äfven skulder till ett belopp at 600 toomans (omkr. 4000 rdr rmt). Enligt en gammal ännu i dag gällande persisk lag är arfvingen vid bastonadstraff förpligtad att betala sina föräldrars efterlemnade skulder. Bestraffningen fortsättes i kreditorernas närvaro så länge, tills de antingen af medlidande eftergifva skulden, eller någon medlidsam betalar den, eller ock — gäldenären derunder uppger andan. Missionärens ändamål med sin resa är nu att hos de kristna söka insamla ifrågavarande summa. (Månne icke införandet af en dylik lag i de europeiska länderna skulle vara lämplig nog, likvisst med den skilnaden, att den som ej betalte sina egna skulder finge bastonad?).