Göteborgsposten – 9 oktober 1872, sida 2

manskapet å stationen i Majorna ej gjort sig skyldigt till någon försummelse samt att släckningsattiraljen varit i ordentligt skick, men deremot konst terades fullständigt, att såväl de större brandtelegrafapparaterna som de mindre signalapparaterna voro högst opålitliga samt om ej helt och hållet odugliga, åtminstone i det skick de nu befinna sig obrukbara. Såsom ombud för Stådernas allm. brandstodsbolag och bolaget Svea var orgelnisten J. P. Lindell samt såsom ombud för bolaget Skandiagrossbandl. O. F. Nyström närvarande vid förhöret. Af de inkallade husegarne hördes först handl. J. Jonsson, egare af trenne hus under n:r 10, hvilka samtliga nedbrunno, och uppgaf hr Jonsson att han hade dessa hus assurerade i Städernas bolag för tills. 21,500 rdr samt sin lösegendom försäkrad i samma bolag för 1690 rår. Skadan å husen uppskattas till 21,200 rdr och blef en del af lösegendomen bergad. Hr Jonsson, som bodde i sitt hus åt Bläsgatan, bade blifvit väckt af skräddaren Olof Persson med underrättelse att elden vore lös. Han skyndade då ner på gården och bemärkte eld i segelsömmare Åhsbergs vedbod, som var belägen intill hans egen gårdsbyggnad, hvilken kort derefter äfven fattade eld. Handelsbiträdet 1. I. Clabsson, som inställt sig såsom ombud för sin husbonde handl. C. Larsson, egare af husen n:r 15 litt. A. B. OC. vid Bagareeller 8. k. Sjögrens gata, af hvilka hus litt. C. nedbrann till grunden, men de båda öfriga endast delvis blefvo förstörda, blef derefter hörd och upplyste att dessa hus voro försäkrade i Städernas bolag för 28,300 rdr samt att hr Larsson hade sin lösegendom försäkrad i Svea för 3000 rdr. Ilusen blefvo skadade för 25,700 rår. För egen del hade han ej assurerat sin lösegendom, som till största delen brann upp. Han blef väckt genom rop fiån gatan och fann elden ha utbrutit i det uthus som var liggande mellan tomterna n:r 10 11. Nedkommen på gatan träffade han poliskonstapeln n:r 70 Larsson, som han tillsade gå upp till polisstationen för att göra allarm. Sjelf sprang han ut till brandstationen vid Kusttorget samt träffade under vägen dit konstapeln n:r 82 Hallgren, hvilken underrättad om elufaran gaf signal från en i närheten varande telegraflada. Då Claösson anlände till stationen mötte han brandmanskapet, hvarföre han vände om till brandstället, men vid ankomsten dit hade sprutningen ännu ej börjat. Segelsömmaren J. H. Åhsberg, egare af egendomen m:r 11, försäkrad dels i Städernas bolag för 4650 rdr och dels i Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet för 1675 rdr och å hvilken egendom skadan uppgick till 1595 rår, uppgaf att ban hemkommit till sin bostad vid Bläsgatan vid half 1-tiden på natten samt hade nyss hunnit insomna, då han väcktes genom rop att elden vore lös. Bemärkte eld i såväl sin egen ofvannämnda vedbod, hvilken han visste varit låst, som i gafveln till handl. Jonssons ena hus. Sitt lösörebo och lager hade han assurerade i bolaget Skandia för 5500 rdr. Kronofogden L. J. Hedenskog, som var närvarande såsom ombud för enkefru Petronella Gunnarsson, egarinna af husen n:r 16 17, upplyste att dessa hus voro assurerade i Städernas bolag, det förstnämnda för 8400 rdr och det sistnämnda för 36,900 rdr. Ett uthus till n:r 16 hade måst nedrifvas för hindrande af eldens vidare framfart, och uppgick denna skada till 450 rdr. Husetn:r 17 hade blitvit skadadt för endast 57 rdr 50 öre. Bagaren C. W. Sjöberg, egare at huset n:r 9 till hvilket ett oassureradt uthus äfven måst nedrifvas för hindrandet af eldens spridning, hade högst liten reda på tid och andra omständigheter vid eldsvådan. Han sade sig ha blifvit väckt af sin hustru, som varit nere på gatan och sett elden, hvarför han i blotta linnet sprungit ut, men då ingen menniska synts till bade han åter gått in och klädt sig. Sedan hade ban uppehållit sig på gatan öfver 1 timma innan någon kom. Något vatten för eldens släckning hade ej funnits. Skräddaren Olof Persson, som bott i handl. Jonssons gårdsbyggnad, synes ha varit den förste som varsnat elden samt har otvifvelaktigt genom sin rådighet och sjelfuppoffring förekommit att ej någon blifvit innebränd i de tätt sammanbyggda och öfverbefolkade husen. Vid half 1-tiden på natten hade han hört någon komma raglande uppför trapporna till den vind å hvilken hans rum varit beläget. Han hade derför gått ut på vinden samt der funnit en öfverlastad karl, som ban dock förmått genast aflägsna sig. Somhan haft brådskande arbete i görningen hade han ej åter gått och lagt sig utan i stället satt sig att sy. Straxt före kl. 12 hade han ånyo hört buller, hvärför han öppnat fönstret och då sett eld inifrån Åhsbergs vedbod, som äfven han visste varit låst. Enär han märkte att faran var öfverhängande skyndade han sig genast ut och väckte grannarne. Nästan all hans lösegendom, som var oassurerad gick förlorad. För sitt välförhållande tillerkändes Persson af poliskammaren en belöning af 25 rdr. Skomakaren Olof Engelbrektson, boendei handl. Jonssons hus vid Bagaregatan, hade äfven varit en af de första personer som bemärkt eldfaran. Afven han hade först sett elden rasa i Åhsbergs vedbod. Han hade ingen assurans och fick största delen af sin lösegendom förstörd. Poliskonstapeln n:r 84 Anderberg, boende i handl. Larssons hus n:r 15 litt. A, hade hemkommit från tjenstgöring kl. 1,10 å 1,15 och skulle just gå och lägga sig då han hörde buller från gatan. Trodde först att det var oljud som fördes på gatan, hvarför han öppnade fönstret och tillsade att det skulle hållas tyst, men underrättades då att elden var lös. Skyndade sig genast till polisvaktkontoret, dit han sprang på 1 å 2 minuter, samt underrättade tjenstgörande öfverkonstapeln Zetterberg om eldsvådan. Zetterberg telegraferade då genast sill brandstation a Kusttorget, men utan att erhålla något svar oaktadt han upprepade signalerna tvenne gånger. Vid återkomsten till brandstället bjelpte Anderberg till med bergning ur handl. Jonssons hus vid Bläsliden, men hans egen lösegendom, som ej var assurerad, blef deremot en kort stund derefter lågornas rof. Poliskonstapeln n:r 70 Larsson, som bodde i samma hus som Anderberg, hade då han afhandelsbiträdet Larsson blifvit upplyst om faran skyndat upp till polisvaktkontoret, men på vägen mött Zzetterberg, som sagt sig redan ha telegraterat till brandstationen. Larsson hade derpå gått hem och iklädt sig uniform samt fann då han åter utkom på gatan sprutningen i full gång. Han hade icke heller uågon lösöreförsäkring och gör derigenom stor förlust. Polisöfverkonstapeln Zetterberg berättade att Anderberg inkommit å vaktkontoret kl. 1,35 och underrättat om eldsvådan, hvarför han genast telegra