fångade mr Walgrave en skymt af den gammalmodiga trädgården bakom boningshuset, hvilkon prunkade med rosor i alla färger. — Ett rätt vackert ställe, mumlade han i en viss släpande, till hälften föraktfull ton som nästan var vanlig hos honom. I allmänhet äro de mindre landtbrukarnes gårdar fula. Hela hushållet — de hade nyss slutat sitt the i hvardagsrummet — hörde att ett åkdon stannade utanför, och ögonblicket derefter stod en liten grupp bakom fönstergardinerna och blickade ut på den nykomne — en grupp i hvilken Grace ingalunda var den minst nyfikna. Allt det förödmjukande som husets upplåtande åt en hyresgäst enligt hennes begrepp innebar glömde hon i ögonblickets ifver att få se huru han såg ut. i: Jack och Charley Redmeyne hade på sin mors befallning gått ut för att hjelpa till med inbärandet af främlingeos reseffekter, hvilka bestodo af en stor koffert, som att döma af dess tyngd innehöll böcker, en läderkappsäck, som ej heller var lätt att bära, ett par nattsäckar, tre eller fyra metspön och en duschapparat. — Ah! utropade mrs James med tydlig ovilja; jag kunde väl tro att han skulle tillhöra det der folket med vattenmani! — Han ser ut som en gentleman, sade Grace tankfullt. (Forts.)