Göteborgsposten – 4 oktober 1872, sida 2

AAAA — Agnes Wilder, en slicka på aderton år. Jag tror visst att somliga menniskor ansågo det för ett lysande parti för henne, och kanhända till och med mr Wilder sjelf hyllade den åsigten. Det var i hvarje fall ingen som satte sig emot giftermålet, och jag kan väl tro att miss Wilder var kär i honom. Han var ännu på den tiden en vacker karl, ehuru han var nära femtio år gammal. De blefvo således en vacker morgon vigda i Kingsburys kyrka, reste till Paris för att der tillbringa sin smekmånad, men kommo aldrig mer tillbaka. Sir Lucas kunde ej visa sitt ansigte i England. — Stackars dame! hon har haft ett hårdt lif! sade Grace, medlidsamt stämd mot hvar enda medlem af Clevedonfamiljen. — Ja, det har hon verkligen, Gracey, och hon har varit en god hustru till en ovanligt dålig man. Hon var en stolt ung dame äfven, har jag hört sägas. Mr Wilder tillhörde en gammal god familj och uppfostrade sina barn i mycket höga begrepp om sina anor. De båda unga männen, Jack och Charley Redmayne, hade under hela tiden varit sysselsatta med sitt fläsk och sina bönor, fullkomligt likgiltiga för ett samtal hvars hufvudinnehåll var förut bekant för dem. Förvaltaren hade för vana att tala om sitt husbondfolk, och man lyssnade endast af artighet till hvad han sade i detta ämne. Det var ej någon mer än Grace som hyste verkligt intresse för den gamla historien. Onkel James hade tillslutit sina ögon och satt försjunken i en lugn slummer, under hvilken de lätta sommarvindar som smögo sig in mellan ce