Göteborgsposten – 3 oktober 1872, sida 1

Väderlekstelegrammet af gårdagen från pariserobservatoriet till härv. handelsförening meddelar att frisk, hård eller mycket hård vind mellan SO. och SV. med stormig väderlek rådde i vestra delen af Europa. Offentlig föreläsning. Protokollsekreteraren hr J. C. Hellberg afslutade i går afton den serie föreläsningar han hållit härstädes öfver Spiritismen. Gårdagens föreläsning behandlade uteslutande dess bekännelser och slutföljder. Talaren lyckades denna gång ännu mer fängsla auditoriets uppmärksamhet genom sitt vackra föredrag, om äfven mången tviflare fanns till den mystiska och ännu dunkla gåtan om andeverldens förhåhande tilljordens. innevånare. Talaren behandlade först läran om själen och dess odödlighet och öfvergick sedan till Darwinismen och dess upphofsman Darwin. Figuier antog fett slags själavandring. En annan åsigt antog att menniskokroppen undfår en del af den universella anden. Talaren uppräknade äfven några andra systemer. Spiritismen tror på vistandet i andra verldar och förmågan att kommunicera med andar. Pontus Wikner antar, att utom menniskorna finnas varelser, hvilka i en jemn stegring mer och mer nalkas fullkomlighet, och dess högsta länk är Gud: Kristus är den honom närmsta länken och således föremålet för den högsta kärlek. Spiritismens främste man är Allan Kardec. Denne harefter andars diktamen antecknat hela spiritismens teori. Andar finnas, säger han, af 9 olika slag och dessa bebo till en början en lägre verld och komma efter döden uti universum, der de såsom irrande andar vistas en varierande tid mellan några ögonblick eller tusentals sekler. Sedan genomgå de olika tillstånd i olika verldar tills slutligen de uppnått sin högsta fullkomlighet och komma i hvila i den högsta verlden i gemenskap med Gud. Menniskan består, enligt spiritismen, af kropp, själ och ett band som sammanhåller dessa båda och hvilket efter döden bibehålles. Derefter behandlade föreläsaren verldarnes och existensernas flertal samt tolkade särdeles intressant de gamles kabbalistik och mysterier. Talaren öfvergick derefter till ett omnämnande om Camille Flammarions berömda arbete Bebodda verldar och Jean Reynauds afhandling Himmel och jord, verldarnes olika afdelningar och grupper, domen och det ondas slutliga tillintetgörelse. Derefter öfvergick talaren till att påpeka de invänningar man gjort mot denna lära och hvilka han sökte vederlägga. Naturforskaren säger att intet underverk kan förekomma, men universum är sjelf ett underverk. En ande kan lika vål förflytta materiella ting liksom hvarje skapadt väsende. Han visade huru mänga menniskoförståndets storverk till en början varit tvifvelaktiga innan de hunnit utvecklas, samt varnade för otillbörlig förvetenhet. Nu följde en förklaring af underverksteorierna och vidskepelsens betydelse i våra dagar samt Jesu eget löfte att större upplysning skulle framdeles komma. . Sedan tal. derefter belyst åtskilliga dunkla ställen inom hans ämnes område, gjort några sammanfattande reflexioner öfver det hela och