En tysk i Elsas har nu omsider tagit mod till sig att för sina landsmän yppa, hurudant det preussiska regementet der i provinsen verkligen är, och ett tyskt blad, Köln. leit. har visat nog sjelfständighet att återgifva skrifvelsen. Han skritver: Man har under senare tid börjat förfölja den stillsamma borgareklassen. Våra lokala tidningar innehålla nästan dagligen klagomål öfver råa snäsningar mot och oberättigade häktningar af hederliga borgare. och det är alltid de underordnade (?) tjenstemännen, som bete sig så. Det må gerna medgifvas, att det var omöjligt att förskaffa idel mönster af embetsmän, och för ögonblicknt är den irriterade stämning, hvari många tjenstemän befinna sig, naturlig; men man bör likväl erinra sig, att vi lefva under en diktatur och att vårt väl och ve till största delen beror af tjenstemännens nycker. Det är ett stort misstag af de tyska embetsmännen att alltid tro, att det är af elakhet, som man icke genast förstår deras anordningar, svar etc. Vid sådana tillfällen böra de heldre tala i en vänlig ton, än att öfverösa menniskor med skällsord och hotelser. Det skulle ej heller skada Tysklands sak, om man visade större fördragsamhet, då den franska patriotismen visar sig i en eller annan demonstration. Då Köln. zeit. intager sådana klagomål öfver regimentet i Elsas-Lothringen, kan det ej vara något tvifvel underkastadt, att tillståndet der är högligen bedröfligt. Icke desto mindre angripes About på det starkaste, derför att han vågat ekildra händelserna i just denna dager. Ett exempel på den ton, som nu är gängse i den tyska pressen, visar följande angrepp mot About, hvilket förekommer i sjelfva Köln. Zeit.: ÅE. XIX Siccle tramkommer i dag med de första utgjutelserna af hr About i anledning af hans äfventyr i Strasbourg. På hvarje opartisk () iakttagare måste han göra intryck af en hund, som tjuter och jemrar sig ömkligt, så länge man har honom i nacken, men åter börjar bjebba, så fort som man släpper honom lös! Det är stil i det!