Göteborgsposten – 26 september 1872, sida 1

rer. Sakta rörde sig processionen framåt på den med blommor och grönt rikt beströdda vägen. På flera af husen såväl vid torget som utåt hamngatan voro flaggor på half stång uthängda, och från de af damer tätt besatta fönstren vid sistnämnda gata kastades en mängd blommor ned öfver kistan. Småningom upphörde regnet, himlen klarnade för en stund; innan tåget nådde stationshuset, göt en strålande sol sin glans öfver det hela och förhöjde äfven i sin mån effekten uti det på en gång praktfulla och vemodiga sceneriet. Synnerligen storartad och anslående var anblicken från Hamnbron: de täta folkmassorna, som hufvud vid hufvud klädde kanalens sluttande bräddar, promenaderna, nya svängbron samt platsen utmed bangårdsstaketet, eller hängde i tacklaget på de många i inre hamnen förtöjda, flaggande fartygen, den allmänt rådande goda ordningen, den djupa tystnaden, allt förenade sig att på ett egendomligt sått stämma sinnet för det allvarliga och högtidliga i den akt, som nu försiggick. Straxt efter kl. 9 anlände tåget till stationen, der kistan genast upplyftades på den särskilt för dess emottagande apterade vagnen, hvilken var den tionde i tåget och åtföljdes af ytterligare sex, så att hela tåget bestod af inalles sexton vagnar. Sedan kistan blifvit ställd på katafalken i vagnen, samlade sig der alla närvarande notabiliteter och togo hvar efter annan det sista stumma afskedet af det förmultnade konungastoftet. Kronprinsen af Danmark var den siste, som nedsteg från vagnen, hvilken nu fylldes af en hedersvakt af officerare och hoffunktionärer, hvilka placerade sig rundt omkring kistan. Hertigen af Dalarne steg upp i den närmast framför likvagnen placerade waggonen, dit hans svit följde honom, och de personer, som blifvit beordrade att åtfölja sorgtåget, intogo äfven hastigt sina platser i de öfriga kuperna. Signalen ljöd; alla hufvuden blottades, och långsamt och tyst rullade sorgtåget åstad, länge följdt af de kringståendes blickar. Det var Sveriges folkkäre monark som gjorde sin sista Eriksgata, det var den förste hertigen af Skåne, som för sista gången lemnade sitt hertigdöme. Lund hade redan på morgonen en oöfverskådlig menniskomassa samlat sig vid banstationen och kl. 310 upptågade studentkåren mangrant med slorbehängda fanor. Sångarne och en musiksextett uppställde sig på en för tillfället improviserad estrad, kring hvilken akademiens lärare och tjenstemän samt den öfriga studentkåren placerade sig. Något efter 10 framgled liktåget på perrongen och stannade norr om stationshuset. En högtidlig och djup tystnad inträdde, fanorna sänktes och allas hufvud blottades, hvarpå sångkören, ackompagnerad af musiken, uppstämde nedanstående, af professor A. Lysander författade versar, till hvilka melodien blifvit lånad af en af prof. Hartmann vid Fredrik VII:s likbegängelse komponerad kantat. Sedan sången tystnat, framträdde akademiens n. v. rektor, prof. Olbers, till likvagnen och fästade i akademiens namn på den kungliga kistan en krans af lager och eklöf med inskriften: Academia Carolina. En mängd kransar och buketter framlemnades dessutom af de närvarande och fästades af de vakthafvande officerarne på kistan. Prins August steg ur vagnen och yttrade några hjertliga ord vid den högtidliga sorgehyllningens slut. Efter ungefär en qvarts uppehåll satte sig tåget ånyo i rörelse, hvarefter folkmassan åtskildes. En afdelning af Södra Skånska infanteriregementet bildade haie längs banan. Versarne voro af följande lydelse: Kungastoft, hvarthän Du drager, följd af dyra minnens här, Om dess trohet än i döden folkets mötte vittne bär. Denna bygd, som först dig hyllat, som dig första kronan gaf, Nu också går främst i sorgen, när du vandrar till din graf. God dig blifve hvilan, konung, som mot oss ditt hjertelag! På din sista Eriksgata nu vår sista helsning tag! Från Jönköping skrifves att liktåget, under klockringning från sitadskyrkans torn, inträffade derstädes kl. 10,26 i Måndags afton, och hade vid jernvägsstationen, som var illuminerad med gasmarschaller, en icke obetydlig menniskomassa församlat sig. Kl. mellan 1 och 2 natten till i Tisdags anlände liktåget till Falköpings station, hvarest en väldig folkmassa oaktadt den sena timman infunnit sig. Här smyckades kistan med blommor och under de 8 minuter som uppehåll gjordes iakttog folkmassan en lugn, allvarlig hållning, värdig den ädle konungens minne. Skaraborgs läns landshöfding, som rest tåget till mötes i Jönköping, var äfven tillstädes för att följa detsamma genom länet. Falköpings skarpskyttekår med befäl var uppställd vid stationen och dess musikkår utförde vid tåget ankomst och afgång en sorgmarsch. Till Sköfde station anlände liktåget i Tisdags på morgonen kl. 2,40. Oaktadt, säger Sköfde tidn., ankomsten således skedde nattetid, bade likväl en stor del af stadens innevånare högtidsklädda infunnit sig för att visa stoftet af den höge aflidne den sista vördnadsoch kärleksbetygelsenSkarpskyttekåren med florbehängd fana paraderade och elementarskoJans lärjungar, försedda med lanternor med på glaset måladt Carl XV och deröfver ett kors anbragt, voro placerade längs platformen. Å andra sidan om jernbanan vor, i vattenknranstaltens park anbringade en mängd eldar, hvilkas starka sken klart upplyste hela den omgifvande trakten. — Högtidligt var det ögonblick, och månget öga tårades dervid, då tåget, i hvars midt den kungliga kistan på en öppen vagn var placerad, med sakta fart skred in på stationen. Under uppehållet framskyndade till likvagnen ett större antal damer, medtörande en rik skörd af blommor och kransar, hva med den kungliga kistan ytterligare smyckades. Lika sakta som det kommit aflägsnade sig sorgetåget åter efter omkr. 8 minuters uppehåll, under hvilken tid en nästan ljudlös tystnad rådde, då en och hvar endast hviskande meddelade sig med den andra. Till Katrineholm skedde ankomsten kl. 9,15 Tisdags morgon och äfven här var stor folksamling, deribland en mängd damer, tillstädes. Äfven från Norrköping hade ett antal personer infunnit sig. Kistan och vagnen på hvilken den befann sig voro formligen öfversållade med blommor, buketter, kransar och guirlander och några af de vid Katrineholm befintliga damerna aflemnade äfven blommor. Den tåget åtföljande talrika eskorten intog i Katrineholm frukost. I Stockholms Dagblad för i går läses fölSanda madanenlan a la aha sg 4211