Göteborgsposten – 14 september 1872, sida 1

40t—tåIOK Arog 818 Ullbaka till privatlivet och slutligen år 1861 aflod hos sina här i Göteborg bosatta, nära anförvandter. Hennes uppträdande gaf anledning till en mera ovanlig teater-evenement, hvilken vi som en ytterst intressant tidemåining återgifva efter F. A. Dahlgrens förträffliga Anteckningar om Stockholms Teatrar. I hans biografi öfver nämnde skådespelerska heter det nemligen bl. a.: Framför allt gjorde hon utomordentlig lycka i Cendrillons roll, hvilken nor redan som elev utförde, då denna opera först uppsattes 1811. Hennes framställning deraf gaf anledning till en ovanlig uppståndelse. En recensent i Journalen för litteraturen och theatern hade nemligen yttrat, bl. a., att xnverkliga orsaken till den ännu oöfvade aktrisens framgång tycktes ligga deri, att Cendrillon är en ung, vacker, naiv och gauche flicka; att ju mer aktrisen helt naturligen och utom theatern öfverensstämmer med denna modell, desto mera måste hon lyckas i denna roll; och att m:ll F. är både ung, täck, naiv och litet gauche. Tillika hade genom ett par afundsjuka sujetters intriger ett parti bildat sig för att på theatern motarbeta den firade skådespelerskans triumfer, hvarjemte det inträffat, att m:ll F. blifvit öfversallen på gatan af några illa uppfostrade ynglingar, som Åförorsakat henne ledsamhet genom sitt tampaktiga utbrott af nöje och beundran. Nu uppträdde flera tidningsskrifvare med häftighet till hennes försvar mot den oartige recensenten, och den stora mängden af hennes beundrare strömmade till teatern, för att ännu kraftigare än förut tillkännagifva sin förtjusning; under det att å andra sidan nämnda parti sökte qväfva bifallsstormen. Den bullersamma rörelsen blef dock icke af särdeles lång varaktighet: de med kritiska glasögon beprydda herrar, som just tycktes vara legde för att nedtysta hvarje applaudissement, blefvo slutligen af aktrisens förtrafliga spel tvungne att dels stillatigande, dels deltagande gifva sin gärd till uttrycket af den allmänna förtjusningen; och den vöridne skriblr, som gifvrit första väckelsen åt uppträdet, fann sig föranlåten att genom en artikel i samma tidning, der hans utfall skett, göra Cendrillon offentlig afbön för den orättvisa hon lidit af sin förhastade kritikus. Denna theater-evenement ansågs vara af den betydenhet, att de flesta dertill hörande tidningsuppsatser utgåfvos af trycket i en särskild samling, med titel Cerdrilloniana, hvilken tillegnades m:ll Frösslind. Om hennes utförande af Cendrillens roll har den berömde danske skriftställaren Christian Molbech, som besökt Stockholm 1812 i sina reseanteckningar yttrat följande högstämda loford, hvilket så mycket mera förtjenar uppmärksamhet, som denne författare gemenligen icke lätt visar sig hänförd). Jag tillstärk — skrifver han, — Catt jag aldrig har sett ett mera förtrollande naivt spel, än m:ll Frösslinds. Man glömmer bär rentaf att spörja: är det konst eller natur? — ty begge ha ingått den innerligaste förening; man ser, man hör endast Cendrillon och i de ögonblick, då man är istånd till att reflektera öfver det skådespel, som man ser, förvånas man öfver den utomordentliga natursanning, hvarmed denna roll utföres. All den barnsliga oskuld, naturlighet och godhet, som författaren bär nedlagt i Cendrillons karakter och person, besjälar hvarje drag i m:ll Frösslindg spel, ligger i hvarje ord hon uttalar med sin milda, sonora röst och hvarje sång, som förekommer, tyckes oss strömma fram ej blott från läpparne, utan från det rena, skuld fria hjertat, hvars älsklighet och slutliga belöning äro så fint tecknade i detta stycke. Äfven förvåndlingen från den ödmjuka, tillbakasatta och försummade Cendrillon till prinsessan, med medvetenhet och känsla af sin värdighet (i andra akten), utför m:ll F. förträffligt och då hon i tredje akten återfår sin förra gestalt, men till slut återigen visar sig som furstinna, kan man icke annat än beundra äen talang, hvarmed hon på ett uttrycksfullt sätt framställer den hastiga förvandlingen, utan att som prinsessa aflägga det behag och den godmodighet, hvarmed hon som den naiva Cendrillon har intagit oss. Hennes sångparti i denna roll är icke svårt eller briljant, men hon utför det fulländadt, icke blott i musikaliskt afseeende, utan äfven, då tillfälle gifves (såsom t. ex. i den täcka romansen i första akten) med ett så innerligt uttryck af känsla, att hon dervid oemotståndligt rycker åhörarne med sig. . Som sagdt, ni kan sjelf afgöra om vår tids Cendrillon ej i ganska mycket närmar sig förebilden! Dir Åhman, som, enl. hvad i förra krönikan berättades, varit fullt besluten att, då han ej fått Nya Teatern utbyrd för Okt.—Dec., hitkomma redan i början af förstnämnde månad och omedelbart börja sina föreställningar, har under den nu förflutna veckan funnit skäl att frångå detta sitt beslut och afreser i stället vid sagde tid till Malmö, der hans sällskap är otåligt efterlängtadt. Orsaken härtill är att den förut af oss omnämnde italienske impresarion Stefani på vinst och förlust gifvit sig af från Bologna för att med dir. Ahmans ombud här på platsen inleda underhandlingar om Nya teaterns förhyrande från 1 Oktober till medio af December, söka åstadkomma nöjaktigt abonnement o. 8 v. Hr Stefani hitväntas idag eller imorgon, och då han, som lärer förfoga öfver ett framstående operasällskap, antagligen skäll 38 sina bemödanden krönta med framgång, har dir. Åhman funnit det riktigast att fasthålla vid sin första plan, att ej börja sin säsong härstädes förrän vid jultiden. Några musikvänner här på platsen förbereda till nästa eller påföljande vecka en konsert, för att gitva vår allmänhet tillfälle att knyta bekantskap med en ung, lofvande sångerska, m:ll Thekla Falck, bördig härifrån staden och som under den förflutna vintern i hufvudstaden åtnjutit sångundervisning af den outtröttliga musikvännen, den samvetsgranna och utmärkta lärarinnan, frih. Adelaide Leuhusen, f. Valerius. M:ll F, som härstädes låtit höra sig för kompetenta musikdomare, säges vara i besittning af en utmärkt röst, med fullt utbildad koloratur samt lärer dessutom ega alla egenskaper för att i en framtid kunna utbildas till en dramatisk sångerska af betydenhet. Såvida väderleken ej lägger hinder i vägen, ämnar Göteborgs segelsällskap i afton anordna en af sina så omtyckta Åvenetianska festnätter. Båtarne samlas vid Jernvågen och atgå derifrån vid 9-tiden, festligt illuminerade och uppsändande fyrverkeripjeser samt bogserade af en ångslup elfven uppföre till Å) Pahloron anfär dot ardanranna utdraget nå