voro uppfylda med täta solkhopar, hvilka med entusiastiska hurrarop följde kejsaren och hans höge gäst. Vid de båda suveränernas ankomst till slottet, der kejsaren af Österrike emottogs vid foten till stora trappan af alla hofdignitärerna, sammanträffade kejsar Frans Josef med kejsarinnan Augusta och den kejserl. kronpringessan — ett möte som hade samma skenbart bjertliga karakter som det på jernvägsstationen mellan de båda monarkerna. Kejsar Frans Josef for derpå, åtföljd af grefve Andrassy och general v. Manteuflel, till ryska ambassaden för att aflägga besök hos czaren. Han qvarstannade der en fjerdedels timme, hvarpå de båda suveränerna foro i öppen vagn, den österrikiska kejsaren sittande till venster om enaron, genom Unter den Linden tillbaka till slottet under högljudda hurrarop från den tätt packade massan. Kl. 7 gafs familjdiner på slottet. I Lördags, d. 7:de, egde den stora paraden rum. Vid defileringen förde kejsar Wilbelm i egen hög person trupperna tvenne gånger förbi sina höga gäster. De båda andra kejsarne trädde derpå hvardera framför fronten af sina regementen och förde dessa äfvenledes två gånger förbi kejsar Wilhelm. Kejsarinnan, prinsessorna och alla de tillstädesvarande furstarne samt en ofantlig menniskomassa bevistade paraden. Efter paradens slut gafs galadiner, vid hvilken kejsar Wiwhelm utbragte sina kejserliga gästers skål. Då musiken derpå uppstämde nationalhymnen, tackade Frans Josef samt utbragte en skål för kejsar Wilhelm och hela hans hus. Derpå utbragte kejsaren af Ryssland en skål för den tappra preussiska armån. Kejsaren af Ryssland har nu utnämnt äfven prins Carl och prins Albrecht d. ä. till fältmarskalker. Enligt ett af dagens telegram afreser kejsaren af Österrike i dag. I afton lemnar äfven czarens svit Berlin, hvaremot czaren sjelf och storfursten-tronföljaren åtfölja kejsar Wilhelm i morgon till Marienburg, der den senare skall undergå något slags kur. Antagligen kommer Bismarck att göra sällskap, om icke de ansträngningar, för hvilka han måste utsätta sig, lägga hinder i vägen dertör. Till Köln. Zzeit. skrifves, att Bismarck ser ganska frisk ut, men man hör likväl, att han långt ifrån kommit sig, emedan han ännu alltjemt hemsökes af sina nervösa smärtor. Redan kl. 10 på aftonen d. 6, eller samma dag ban anlände, besökte grefve Andrassy furst Bismarck och qvarstannade hos denne en längre tid. Om den våning, som kejsar Frans Josef bebor i slottet, lemnar en korresp. från Berlin följande beskrifning: Kejsaren af usterrike bebor de vackraste gästrummen i hela slottet, neml. de åt trädgården i första våningen belägna s. k. kungsrummen. De har förr bebotts af Fredrik Wilhelm II, som låtit nyinreda dem i den tidens smak, hvilken f. n. åter är på modet. Senare beboddes de af Napoleon I och Jerome Bonaparte. Bådas marmorbyster stå ännu på marmorbord i ett rum. Uppgången är från inre borggården. Deruppe kommer man först i ett galleri, som är rikt dekoreradt med moderna gobelins. Man kommer till kejsarens rum genom den s. k. pelarsalen, ett imposant, med brokig marmor helt och hållet beklädt rum, i hvilket äfven den stora malachitvasen finnes uppstäld, som utgör en skänk från kejsar Nicolaus af Ryssland. I file dermed ligga derpå fyra rum, hvilka äro ställda till kejsarens förfogande, neml. tre salongnr och en sängkammare. Goifven i desamma äro inlagda med dyrbara träslag, väggarne, taken glänsa af guld, marmor, speglar, taflor o. s. v. Samtliga möblerna äro förgylda. När draperierna uppdragas om morgnarne, kar kejsaren en af de herrligaste utsigterna i Berlin för ögonen. Till kejsarens rum stöta trenne med utsigt till borggården, bland dem Fredrik Wilhelm II:s konsertsal. Detta rum har man lemnat åt prins Max Emanuel af Baiern, hvilken är som bekant kejsarens svåger. Endast de furstliga personernas närmaste omgisning kan få bostad i slottet; ty annars skulle lokalerna knappast räcka till.