Göteborgsposten – 5 augusti 1872, sida 2

som nu trycker uppå det och hvilken Grar hvarken velat eller kunnat undanrödja, så i det ej underligt, om sympatierna för Greeley val tillväxa. 1 — C: —P ol Ju mera detaljerade underrättelser, sor a ingå rörande det franska lånet, desto mer storartad fioner man hela denna ofantliga rt relse för lånet. Man uppskattar i allmänhe den massa penningar, som finnes på hela jo! den, till 25 milliarder, och nu har ensam tecknats ej långt ifrån dubbelt denna summe Om Frankrike hunde mottaga alla de belops som eventuelt tillbjudits detsamma, och om d tecknande kunde fullt utbetala de summor, fö hvilka de tecknat sig, så skulle Frankrik med beloppen af detta enda lån kunna betal: bela sin statsskuld och ändå lägga afsides et öfverskott om 5 milliarder. Statsskulden utgö neml. c:a 24 milliarder fres, eller ungefär hel: den penningmängd som finnes i hela verlden Det har väckt stort uppseende i Paris, att Strasbourg c:a 4000 subskribenter tecknat et belopp af ej mindre än 200 mill. fres och at i Metz tecknats af c:a 2400 personer omkring 75 mill. fres. Journal des Dbats skrifver att tyskarne i Berlin tecknade, som om de vore galna. I Paris var teckningsfebern så stark, att personer väntade timvis vid byråerna i trots af den förfärliga hettan om 30 gr., ja, ej ens läto sig fördrifvas af ett våldsamt regn. Vid teckningsställena sågos män i de tarfligaste drägter sälja interimsqvitton med 4 4, premie. I London var febern störst andra dagen; alla menniskor tecknade, och der betaltes 2—4 fre8 premie för ett teckningsbevis, som änna icke fanns, Franska regeringen hade på allt sätt underlättat för små kapitalister deltagandet i teckningen, bl. a. genom att till lägre embetsoch tjenstemän utbetala deras aflöningar dsgarne omedelbart före teckningen. Times anmärker och i sammanhang härmed, att Thiers lärt af Napoleou konsten att knyta de små kapitalisterna vid statslånen och derigenom vid sin politik. Inom d. 1 Febr. 1873 hoppas franska regeringen ha 1800 millioner inne och kunna utbetala 1 milliard till Tyskland förutom räntorna. Vid samma tid skall utrymmandet af alla de besatta territorierna försiggå. Lika sannt som rättvist säger Times i en väl skrifven artikel: Det franska folkets arbetsoch sparsamma vanor ha ännu en gång visat sig. Åsynen af dessa egenskaper borde göra slut på en stor del af det filosoferande öfver Frankrikes öde, som varit på modet alltsedan kriget. En stor militärisk olycka, förorsakad af försumlighet i militärkonsten, har framstälts såsom betecknande ett allmänt intellektvelt och moraliskt förfall; och man har hänvisat på Spanien och Neapel i hänsyn till Frankrikes framtid. Sanna förhållandet är, att det skulle vara svårt att fiuna menskliga varelser hvarandra mera olika, än fransmannen och dem, med hvilka han jemföres. Flit, tålamod, sjelfförnekelse och ett starkt begär att stiga här i verlden äro egenskaper, som måste rädda Frankrike från verkligt förtall. Så länge som de finnas till, skall det finnas en sund samhällskropp, och de herskandes misstag, befälhafvarnes felsteg, lagstiftarnes fåfänga och bullersamhet skola icke förmå att tillfoga den något dödligt sår. Vi kunna ej förstå, huru någon, som med en viss uppmärksamhet iakttager fransmännen, kan annat än finna sig slagen med förvåning öfver den sociala styrka, som ligger under hela det politiska lifvets lättrörlighet och eccentricitet. Lånet visar på det tydligaste denna solidaritet. Detta är den andra begäran efter de nationala besparingarne sedan kriget, och likväl ej blott finna fransmännen penningarne, utan ha äfven ett sådant förtroende till sitt eget nationala lif, att de besvara uppropet från en provisorisk president och en församling, hvars tillkomst var oregelbunden och hvars upplösning icke kan vara aflägsen. Vi ha anmärkt detta, emedan Europas politiska forhällanden kunna storligen påverkas af den åsigt, som främmande nationer fatta om Frankrikes makt, hjelpkällor och slutliga öde. Sjeltva Ostindien har deltagit i lånet. I Bombay har nemligen tecknats 900,000 p. sterl. Då finansministern Goulard underrättade franska nationalförsamlingen om lånets utgång, emottog venstern underrättelsen med en entusiastiek bifallsstorm. Högern protesterade genom sin tystnad mot denna uppfattning, men många medlemmar af majoriteten gingo fram och lyckönskado Thiers. Åhörarne på läktarne applåderade. En deputation ifrån venstern har besökt Thiers och tillkännagifvit, att det republikanska partiet skall under ferierna agitera för församlingens upplösning. Thiers svarade, att han hvarken kunde förhindra eller befrämja en fredlig diskussion af denna fråga. Regeriogen skulle helt enkelt upprätthålla ordning och lugn. Thiers har haft ett sammanträde med utkottet ang. nationalförsamlingens ajournering. Förhandlingarne varade i tre timmar. Han og upprepade gånger ordet, och utgången